Kinas exportstopp kan gynna Sveriges mineraler

Kina inför exportrestriktioner för sju tunga sällsynta jordartsmetaller, rapporterar Bloomberg och andra internationella medier. Kina dominerar totalt utvinningen och raffineringen av dessa mineraler som är nödvändiga inom den högteknologiska industrin, för bil- och flygplanstillverkare liksom för militärindustrin – och nämns ofta som ett viktigt inslag i den gröna omställningen med elbilar och vindkraftverk.

– Dessa produkter och element påverkar direkt utvecklingen av avgörande teknologi. Det förbättrar Kinas position i kommande förhandlingar, säger David Merriman, forskningschef i konsultföretaget Project Blue som analyserar bland annat mineral- och energifrågor, till Bloomberg.

Kinas åtgärd är en reaktion på president Donald Trumps massiva höjningar av tullar. Experter är oroliga för att lagren kan ta slut och därmed påverka världsekonomin.

Daniel Pickard, rådgivare i mineralfrågor på USA:s handelsdepartement, säger till New York Times att ”exportkontrollen eller förbudet kan potentiellt få allvarliga effekter i USA”.

De kinesiska restriktionerna innebär att företag måste ansöka om speciellt tillstånd för att exportera mineralerna. Det vållar omedelbart till förseningar och kan leda till totalstopp.

Om stoppet blir permanent blir världen, enligt experter, tvungen att satsa mer på återvinning. Det kan också bli lönsamt att utvinna mineraler på andra håll i världen och där ligger Sverige långt framme.

LKAB har gjort vad man kallar det största fyndet i Europa av sällsynta jordartsmetaller intill sin gruva i Kiruna. Och i Norra Kärr intill Vättern har det svensk-kanadensiska gruvbolaget Leading Edge Materials långtgående planer på att starta utvinning av sådana mineraler i vad som beskrivs som ”världens fjärde största fyndighet”.

I natursköna Norra Kärr kämpar ortsbor och miljöaktivister sedan många år mot bolaget som vill starta en gruva.

Gruvmotståndarna vann nyligen en delseger genom ett EU-beslut, men ingen tror att sista ordet är sagt i striden. Med de kinesiska exportrestriktionerna kan gruvprojektet vid Vättern få ny vind i seglen.

Sedan mer än 100 år vet geologer att det finns värdefulla mineraler i markerna kring Norra Kärr. Platsen är belägen strax intill den viktiga vattentäkten Vättern, Sveriges näst största sjö, och nära idylliska Gränna. Men det är först de senaste 15 åren som gruvbolag har börjat intressera sig på allvar

EU sade nyligen nej till bolaget Leading Edge Materials ansökan om att projektet ska klassas som ”snabbspår”. Men båda sidor är övertygade om att striden kommer att fortsätta. Motståndarna är glada över EU-beslutet, medan bolagets vd tar det med ro.

– Det är en besvikelse, men inte jordens undergång. Den kommersiella grundvalen för Norra Kärr har inte ändrats väsentligt. Vi är inte på EU:s första lista, vi kan komma med på den andra, säger gruvbolagets vd Kurt Budge i EFN:s podd Gruvstriden vid Vättern.

Han förklarar att man runt om i världen under senare år undersöker nya fyndigheter för att komma undan den kinesiska dominansen.

– Det pågår en huggsexa om vem som först kan lägga beslag på fyndigheterna och resurserna. När det gäller Sverige och Europa är ett projekt som Norra Kärr avgörande mot bakgrund av den ökande efterfrågan. Det beskrivs som Europas mest avancerade projekt för sällsynta jordartsmetaller, säger han.

EU-kommissionen meddelade den 25 mars att Norra Kärr inte finns med bland de 47 projekt i Europa som anses vara så strategiskt viktiga att de ska få en snabbare tillståndsprocess. Men redan i sommar öppnar en ny runda för snabbspårsansökningar.

Inget hindrar bolaget från att försöka igen. Gruvmotståndarna tror att så kommer att ske.

Med Kinas restriktioner ökar det svenska projektets strategiska betydelse.

– Ja, det är väl en andhämtning i den fortsatta kampen, den kommer att fortsätta. Vi som bor och brukar marken är berörda. Det ligger inte i vårt intresse att ödelägga det som den framtida generationen ska leva av, säger Patrik Erixon, som har en gård och driver ett grävföretag i Norra Kärr, i EFN:s podd.

Redan 1906 hittade geologer på platsen en unik bergart som fick namnet grännait efter staden som ligger nedanför. Senare har man också funnit mineralet eudialyt i vilket finns de sällsynta jordartsmetallerna dysprosium och terbium.

Boliden fick tillstånd att exploatera fyndigheten på 1940-talet, men inledde aldrig någon brytning. År 2009 dök ett kanadensiskt gruvbolag upp och sedan dess pågår konflikten, som utkämpats både i domstol och med protestaktioner.