Konflikten om gruvan rasar i natursköna orten
I natursköna Norra Kärr strax intill Vättern finns en av världens största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller – som är strategiskt viktiga och eftertraktade råvaror.
Ett svensk-kanadensiskt bolag vill starta en gruva medan ortsbor och miljövänner kämpar emot.
EFN:s nya podd ”Gruvstriden vid Vättern” berättar om en ovanlig konflikt där grönt står mot grönt, där båda sidor säger sig värna naturen och framtiden.
Sedan mer än 100 år vet geologer att det finns värdefulla jordartsmetaller i markerna kring Norra Kärr. Platsen är belägen strax intill den viktiga vattentäkten Vättern, Sveriges näst största sjö, och nära idylliska Gränna.
Men det är först de senaste 15 åren som gruvbolag har börjat intressera sig på allvar.
EFN:s reporter Thomas Arnroth skildrar i första delen av sin podd ”Gruvstriden vid Vättern” en konflikt som inte är den klassiska striden mellan ”goda” miljövänner som vill bevara det vackra landskapet och ”onda” kapitalister som hänsynslöst vill exploatera naturtillgångarna.
– Vi som bor och brukar marken är berörda. Det ligger inte i vårt intresse att ödelägga det som framtida generationen ska leva av, säger Patrik Erixon, som har en gård och driver ett grävföretag i Norra Kärr, i podden.
Bara Kina som producerar metallerna
Många ortsbor, naturvänner och miljöaktivister motsätter sig planerna. De säger att en gruva är ett stort hot mot naturen och jordbruket samt en risk för läckage som kan förorena Vättern. Särskilt som gruvan skulle ligga på en höjd 150 meter ovanför sjön.
Enligt det svensk-kanadensiska gruvbolaget Leading Edge Materials handlar det om sällsynta metaller som kan användas i vindkraftverk, solceller, mobiltelefoni, lågenergilampor och mycket annat som förknippas med framtiden. Liksom i försvarsindustrin.
I dag är det nästan bara Kina som producerar metallerna som finns i Norra Kärr, något som ökar den strategiska betydelsen av en gruva i Europa och Sverige.
Redan 1906 hittade geologer på platsen en unik bergart som fick namnet grännait efter staden som ligger nedanför. Senare har man också funnit mineralet eudalit i vilket finns de sällsynta jordartsmetallerna dysprosium och terbium.
Boliden fick tillstånd att exploatera fyndigheten på 1940-talet, men inledde aldrig någon brytning. 2009 dök ett kanadensiskt gruvbolag upp och sedan dess pågår konflikten – som utkämpats både i domstol och med protestaktioner – kring fyndigheten som beskrivs som den fjärde största i världen när det gäller tunga sällsynta jordartsmetaller.
Lyssna på del 1 här.
Lyssna på del 2 här.
"Jag blev förtvivlad"
Carina Gustafsson är medlem av aktionsgruppen Urbergsgruppen Norra Kärr. Hon ser framför sig en gruva som kan läcka och utgöra en stor risk för de 250 000 människor som får sitt dricksvatten från Vättern.
– När jag fick klart för mig hur nära sjön och på hur hög höjd över sjön gruvan skulle ligga, blev jag förtvivlad. Alla gruvor läcker och det som läcker från Norra Kärr kommer att hamna i Vättern, säger hon.
I nästa del av ”Gruvstriden vid Vättern” träffar Thomas Arnroth bolagets vd samt berättar om det storpolitiska spelet kring gruvprojektet.
Följ taggar
