Konsumtionen tar fart – hushållen vågar spendera

Hushållen har under en tid haft ekonomiska förutsättningar att öka sin konsumtion, men först nu syns ett tydligt skifte. Stigande reallöner, lägre räntebörda, skattesänkningar och fallande livsmedelspriser leder till ökad konsumtion.
Det framgår av HUI Researchs nya konjunkturprognos.

Den svenska detaljhandelns försäljning väntas öka med 3,5 procent i år och 4,0 procent nästa år. Det är en upprevidering från 2,5 respektive 3,5 procent i föregående prognos.

I fasta priser (volym) sätts prognosen till 6,0 procent i år och 2,0 procent nästa år.

"Hushållen har gått från att hålla hårt i pengarna till att driva den ekonomiska återhämtningen. Omvärlden fortsätter att skapa oro, men osäkerheten styr inte längre inköpen i samma utsträckning som tidigare", säger William Lindquist, analytiker på HUI.

Tack vare dämpad inflation och stärkta realinkomster har hushållens köpkraft ökat och effekterna på detaljhandelns försäljning blir tydliga.

Sällanköpsvaruhandeln växte starkt

Sällanköpsvaruhandeln växte starkt under det andra kvartalet och samtliga delbranscher uppvisade en positiv utveckling.

HUI bedömer att sällanköpsvaruhandelns försäljningstillväxt mätt i löpande priser uppgår till 5,5 procent för 2026 och 3,5 procent för 2027.

I fasta priser uppgår prognosen till 4,0 procent för 2026 och 2,5 procent för 2027.

Den halverade livsmedelsmomsen har gett hushållen ett större konsumtionsutrymme och dagligvaruhandeln uppvisar en stark volymtillväxt.

Prognosen för dagligvaruhandeln uppgår i löpande priser till 1,0 procent för 2026 och 4,5 procent för 2027.

I fasta priser uppgår prognosen till 4,5 procent för 2026 och 2,0 procent för 2027.