Krisen avslöjar Europas svaghet: ”Flyger i taket”

Under 2024 producerade EU 43 procent av sin egen energi, medan 57 procent importerades. Det framgår av EU:s publikation Energy in Europe – 2026 edition, som publicerades på onsdagen.

– Det är en sak vad Europa producerar i dag, den andra saken är vad för resurser de har. Det är möjligt att Europa skulle kunna producera lite mer, men EU konsumerar en 8-9 miljoner fat per dag, och Norge producerar 2 miljoner fat olja, så det är ett stort underskott på olja i Europa. Normalt importerar Europa mycket från Mellanöstern och USA, och tidigare även Ryssland. Så det enda sättet är att 'double down' på elektrifiering. Efter den här krisen kommer Europa lägga upp en mycket mer aggressiv strategi för hur de ska kunna gå bort från olja, säger SEB:s råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop till EFN.

Under 2024 bestod EU:s energimix främst av fem källor, där råolja och petroleumprodukter utgjorde den största andelen med 38 procent, följt av naturgas (21 procent), förnybar energi (20 procent), kärnkraft (12 procent) och fasta bränslen (10 procent).

Av EU:s totala energiproduktion stod naturgas dock för endast 5,1 procent medan olja stod för marginella 3,3 procent, vilket understryker importbehovet. 

För fyra år sedan utlöste Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina en enorm prisökning på den globala olje- och gasmarknaden, och nu ser historien ut att upprepa sig.

– Det här är andra gången på kort tid som priserna flyger i taket. Först med invasionen av Ukraina och nu detta. Det kommer bidra till ett ökat fokus på energisäkerhet och på en energiövergång, och visar att det är nödvändigt att öka tempot i den övergången, säger Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea.

Kan skynda på omställningen

Vid förra krisen tvingades ledare i Europa att införa kostsamma stödpaket för att dämpa de ekonomiska smällar som beroendet av energiimport medförde. 

 – Norge kom med ett enormt skattepaket under covid till norska oljebolag, som ledde till stora investeringar. Så det är helt klart att skattepaket fungerar jättebra för att öka produktionen. Höga priser och skattepaket leder till ökad produktion, säger Bjarne Schieldrop. 

SEB:s råvaruanalytiker säger samtidigt att höga oljepriser i sig själv kommer bidra till att öka investeringstakten. Det löser dock inte Europas problem menar han. 

– Högre priser leder till högre investeringar som leder till högre produktion. Men vi kommer aldrig upp till att bli självförsörjande. Så om man ska komma bort från det här problemet så måste man minska konsumtionen av olja. Och det är på något sätt det som är EU:s plan med elektrifiering också.

Det är inte heller lika självklart att Europas länder kommer välja att stimulera energisektorn, då många länders statsfinanser tagit stryk från tidigare kriser. Ökade försvarssatsningar har också tagit en allt större del av den europeiska budgetkakan de senaste åren.   

Smärtan som en energikris innebär kan dock bidra till att skynda på en omställning bort från olja tror Thina Saltvedt.

– Under oljekrisen 1973 var vi mer beroende av olja än vi är nu. Vi såg även efter Rysslands invasion av Ukraina hur EU började fokusera på en snabbare energiomställning. Jag tror att frågan kommer att komma upp igen, säger hon.

Att EU:s beroende av import från andra länder är stort är tydligt, med nära 60 procent av energibehovet tillgodosett genom import under 2024.

Beroendegraden varierade dock kraftigt mellan EU-länderna, från 98 procent i Malta, 91 procent i Luxemburg och 88 procent i Cypern till 5 procent i Estland, går det att läsa i EU:s rapport.

Analytiker: Fokuset kommer skifta

Vart kapitalet kommer flöda och investeringarna gå kommer också variera beroende på länders behov, tror Thina Saltvedt. 

– Jag tror att det kommer variera lite mellan de olika länderna. De flesta europeiska länderna importerar väldigt mycket av den energin de använder, så jag tror hellre att de önskar att lösgöra sig från olja och gas och investera mer i förnybar energi eller kärnkraft. Man önskar minska sitt beroende av politiskt instabila länder, säger hon. 

På kortare sikt tror Thina Saltvedt att högre oljepriser kommer innebära ett ökat fokus på förutsägbara leveranser i länder som Norge. På lång sikt kommer dock fokuset att skifta.

– Norge levererar till Europa i första hand, och om Europa går mot en snabbare omställning från olja och gas så kommer det självklart utmana Norges olja- och gasexport på sikt. På kort sikt så tror jag att högre priser på olja och gas gör att oljebolag vill få ut max av de områden som är lättillgängliga.

Och på sikt kommer kapital att flöda till andra alternativ än olja och gas? 

– Jag tror det. Prisuppgångarna på gas har gjort att kolkraftverk i delar av Europa har börjat bli lönsamma igen. Och det är inte bra för klimatet om de börjar skruvas på igen. Jag tror om man ska bygga upp något nytt så kommer Europa fokusera på förnybart och på kärnkraft.