Kritik mot USA:s oljedrag i Venezuela: Skapar ”statsägt” jättebolag
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
I januari genomförde USA en manöver då man i en räd avsatte och tillfångatog Venezuelas president Nicolás Maduro. I samband med räden införlivade man den kvarvarande regimen ledd av interimspresident Delcy Rodríguez.
Nu har denna Rodríguez-regering beviljat North American Blue Energy Partners (NABEP) koncessioner för 17 oljefält i Venezuela under ett århundrade. NABEP har i sin tur gett Pentagons Office of Strategic Capital, som grundades 2022 och leds av biträdande försvarsminister Steve Feinberg, en ägarandel på 35 procent helt utan kostnad för de amerikanska skattebetalarna, enligt de avtalsdetaljer som Vita huset släppte den här veckan.
Avtalet ger USA majoritetskontroll över 65 miljarder fat av Venezuelas råoljereserver, uppgav Vita huset. Detta motsvarar omkring 20 procent av de 303 miljarder fat som landet antas besitta.
– Om Vita husets siffror stämmer skulle NABEP bli det näst största oljebolaget i världen mätt i bevisade reserver, efter Saudi Aramco, sa Patrick Rutty, chef för global underrättelse på Enverus, till CNBC.
Statsägt i praktiken
Utöver Pentagons ägarandel har det amerikanska utrikesdepartementet rätt att köpa 20 procent av NABEP:s oljeproduktion till produktionskostnad snarare än till marknadspris. Den amerikanska myndigheten har också förköpsrätt till de återstående 80 procent av NABEP:s produktion. Den amerikanska regeringen kan också inlägga veto mot utnämningar till NABEP:s styrelse, och en majoritet av styrelsen måste vara amerikanska medborgare.
– Det här är rent ut sagt ett statsägt företag, sa Scott Lincicome, expert på internationell handelsrätt vid Cato Institute.
Saknar motstycke
Avtalet är ytterligare ett steg i trenden där allt fler amerikanska bolag får statligt ägarskap. Trump-administrationen har nämligen tagit ägarandelar i företag i en aldrig tidigare skådad takt, undantaget stora kriser som världskrigen, den stora depressionen och den stora recessionen. Man har hävdat att sådana avtal behövs för att säkra resurser som är kritiska för den nationella säkerheten.
Men Venezuela-avtalet saknar ändå motstycke, enligt Tyler Priest, oljeindustrihistoriker vid University of Iowa.
– Att den amerikanska regeringen involverar sig med en skum affärsman som koncessionshavare i ett land som är känt för utbredd korruption, det reser bara en massa varningsflaggar, sa Priest till CNBC.
Kontroversiell ägare
NABEP:s vd, Alejandro Betancourt, skalade upp NABEP:s produktion i Venezuela från 18 000 fat per dag till mer än 200 000 fat per dag, enligt företagets egna uppgifter. Något som gjort NABEP till den näst största privata oljeproducenten i Venezuela, enligt bolagets uttalanden. Men han har även omsusats av anklagelser om penningtvätt och korruption. Han har dock inte åtalats för något brott och har förnekat alla oegentligheter.
– Jag nominerar ingen till helgon här. Vd:n står inte inför några åtal i USA för brott mot dess lagar, sa en amerikansk tjänsteman till reportrar på frågan om Betancourts förflutna.
Tveksamma branschledare
Ett av Trumpadministrationens uttalade mål med avtalet är att uppmuntra investeringar i Venezuela genom att stärka investerarnas förtroende för landet via den amerikanska regeringens närvaro. Energiminister Chris Wright berättade för CNBC att Washington har inlett ett partnerskap med NABEP eftersom de flesta stora amerikanska oljebolag annars drar sig för att investera i Venezuela efter att den socialistiska regeringen i Caracas nationaliserade branschens tillgångar 2007.
Men uppgörelsen har i själva verket orsakat en våg av oro och larm bland branschledare som befarar att det kortsluter pågående kommersiella samtal och stänger dem ute från några av Venezuelas mest lovande mål. Det uppger branschledare, som vill förbli anonyma, till Bloomberg.
För vissa branschföreträdare är agerandet dessutom liktydigt med en expropriation av arrenden, vilket potentiellt normaliserar ett beslagtagande av tillgångar i exakt samma land där ConocoPhillips, ExxonMobil och andra företag fick sina egna portföljer tagna för årtionden sedan.
Juridiska hinder
Det råder dessutom tveksamheter gällande avtalets långsiktiga livskraft.
– Precis som med de andra aktieavtalen verkar Trump-administrationen inte ha lagt fram någon juridisk grund eller motivering till varför de tror att de kan göra detta, sa Peter Harrell, tidigare internationell ekonomisk rådgivare i det nationella säkerhetsrådet under president Joe Biden, till CNBC.
Utöver juridisk osäkerhet präglas avtalet även av politisk balansgång.
– Om en demokrat vinner presidentvalet 2028 kommer avtalet som allra minst att omprövas och möjligen skrotas helt, sa Bob McNally, vd för Rapidan Energy, till CNBC.
Därmed blir den påtänkta effekten att minska risken för investeringar i Venezuela begränsad då allt kan ändras inom två år, enligt McNally.