Krypto som finansiellt reservhjul – utmanar USA:s kontroll
Oroligheterna runt Hormuzsundet har synliggjort kryptoinfrastrukturens roll som finansiellt reservhjul. Genom råvaruhandel dygnet runt och ocensurerbara betalvägar utmanas nu både traditionella börser och USA:s roll som global betalpolis.
– USA och Israel slog till mot Iran en lördag, när traditionella börser var stängda vilket fick många handlare att gå över till alternativa börser som Hyperliquid, säger Marco Poblete, delägare och Nordenchef på Bitwise, kapitalförvaltare inom kryptotillgångar.
Kryptobörsen Hyperliquid, har snabbt växt fram som en dygnet runt-öppen handelsplats för bland annat handel av råvaruderivat, och nyhetsbyrån Bloomberg uppmärksammade tidigare i mars de kraftigt ökade volymerna inom oljehandel på plattformen.
Bloomberg skrev bland annat att uppgången i oljehandel på Hyperliquid är "en konkret demonstration av kryptoinfrastrukturens bredare nytta", oberoende av bitcoins svängningar.
Ett oljekontrakt på plattformen, och som följer priset på ett fat WTI-olja nådde enligt Bloomberg en handelsvolym på över 1,2 miljarder dollar, vilket sammanföll med att oljeterminerna rusade kraftigt traditionella börser öppnade den 9 mars.
Småsparare och kryptoaktörer dominerar
Handelsplatser som Hyperliquid domineras fortfarande av småsparare och kryptofokuserade aktörer, då majoriteten av institutionella investerare begränsas av hinder rörande infrastruktur och regleringar från att handla på offentliga blockkedjor.
Donald Trumps (o)vana att skicka ut budskap och nyheter via sociala medier utanför börsens traditionella öppettider har bidragit till intresset för alternativa handelsplatser – och det ser ut att hålla i sig.
– Volymerna är fortfarande höga, konstaterar Marco Poblete.
Wall Street trappar samtidigt upp sina ansträngningar för att bädda in kryptoinfrastruktur i det finansiella systemet, inspirerade av en vänligt inställd regleringsmiljö under Donald Trump. New York-börsen (NYSE) håller på att bygga en blockkedjebaserad plattform för tokeniserade aktier med handel dygnet runt och Nasdaq lämnade förra året in ett förslag rörande tokenisering till den amerikanska finansinspektionen, SEC.
Tokens är digitala tillgångar som inte har en egen blockkedja utan som baseras på blockkedjor som Ethereum eller Solana.
Stablecoins är en speciell typ av token peggad mot värdet av en annan tillgång, oftast dollarn.
Säkerhet: Stablecoins backas antingen av kontanter och amerikanska statspapper (centraliserade) eller av andra kryptotillgångar via smarta kontrakt (decentraliserade).
En övergång från traditionella börser till de nya kryptobörserna sker parallellt med en övergång från amerikanska betalvägar till kryptobaserade motsvarigheter, lyfter Marco Poblete. Det kan handla om allt från runda-sanktioner-lösningar med volatila kryptovalutor till mer strukturerade system med stablecoins som ofta uppbackas av amerikanska statspapper eller likvida medel och där bolagen bakom lyder under finansiella lagar som rör värdepapper och reservkrav.
Irans krav: Betala i bitcoin
Det förstnämnda synliggjordes på onsdagen när Financial Times rapporterade att Iran krävt tullbetalningar i kryptovalutan bitcoin, vilket EFN då uppmärksammade.
”När mejlet anländer och Iran har slutfört sin bedömning får fartygen några sekunder på sig att betala i bitcoin, vilket säkerställer att de inte kan spåras eller beslagtas på grund av sanktioner”, uppgav Hamid Hosseini, talesperson för Irans branschorganisation för exportörer av olja, gas och petrokemiska produkter, för FT på onsdagen.
– I en värld där folk inte litar på system som kontrolleras av USA vill man hitta andra system och infrastrukturer för att genomföra betalningar. Det ser vi inte bara med Iran, utan alla Brics-länder använder stablecoins och den typen av betalningsvägar för att de inte vill använda SWIFT och sånt som kontrolleras av USA och som USA kan stänga av, säger Marco Poblete.
Martina Weimert, vd för European Payments Initiative (EPI), ett konsortium av 16 europeiska banker och finansföretag har tidigare argumenterat för att Europa ”omedelbart” behöver minska sitt beroende av amerikanska företag som Visa och Mastercard, som länge stått för majoriteten av korttransaktionerna i euroområdet.
Betalningsjättar omfamnar tekniken
De amerikanska betalningsjättarna införlivar samtidigt tekniken för att behålla sin dominans inom betalningar. I mitten på mars offentliggjorde Mastercard förvärvet av stablecoinbolaget BVNK för upp till 1,8 miljarder dollar och bolaget har tidigare presenterat ett globalt partnernätverk med över 85 digitala tillgångsföretag och andra kryptorelaterade bolag "för att överbrygga klyftan mellan traditionella och icke-traditionella betalningsmetoder."
Visa har parallellt ingått ett partnerskap med stablecoin-plattformen Bridge.
Även Wall Streets högdjur har börjat snegla mot blockkedjor.
I sitt vd-ord i JP Morgans årsredovisning den 6 april skrev Jamie Dimon, som länge var en av kryptosektorns mest tunga skeptiker, att ”en helt ny uppsättning konkurrenter växt fram baserat på blockkedjan, vilket inkluderar stablecoins, smarta kontrakt och andra former av tokenisering.”
Jamie Dimon lyfte även att JP Morgan kommer att behöva höja ribban för att avvärja konkurrensen från uppstickarna och skrev: ”Vi behöver rulla ut vår egen blockkedjeteknik.”
