Kunskapslarm om svenska ekonomistudenter

Kunskapsbristerna bland ekonomistudenter på landets universitet och högskolor beskrivs i DN som omfattande.

"Det finns studenter på företagsekonomiska utbildningar som har svårt att avrunda rätt, omvandla decimaltal till procent och beräkna bråktal, och som saknar en grundläggande förståelse för matematiska prioriteringsregler. Vi har även studenter som har en dålig taluppfattning och som inte reagerar när de efter en beräkning får en andel som är större än helheten."

Debattartikeln är skriven av bland andra Stefan Arora-Jonsson, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, Nina Forssblad, sakkunnig inom forsknings- och demokratifrågor med ansvar för ekonomer och företagsekonomiläraren Charlotte Hemmingson på Handelshögskolan vid Karlstads universitet.

"Centralt för välfungerande samhälle"

Utöver att större resurser behöver läggas på att komplettera kunskaper på gymnasienivå, vilket beskrivs medföra ökade statliga kostnader, riskerar fler studenter att inte nå godkända resultat.

I förlängningen beskrivs det som ett problem på samhällsnivå:
"Att redovisningsekonomer och revisorer gör ett gott jobb är lika centralt för såväl välfungerande företag som ett välfungerande samhälle ... bristen på redovisningskompetens i Sverige har redan medfört att visst arbete kopplat till redovisning utförs av underleverantörer utomlands. Detta kan skapa större distans till beslutsfattare och även innebära en säkerhetsrisk."

Artikelförfattarna uppmanar till en översyn av grundskola och gymnasium utifrån ett bredare systemperspektiv, att skapa strukturer för att sprida praktiska lösningar och en översyn av resursfördelningen till studenter som läser företagsekonomi.