Kursraketen Sivers tystnad i rallyt: ”Ofint att dyka upp”
Sivers Semiconductors har rusat över 1 000 procent hittills i år. Men från bolaget har det varit tyst under kursrallyt.
EFN har under lång tid utan framgång försökt få kontakt med bolaget. Efter flera misslyckade försök beslöt vi oss för att besöka Sivers på deras två svenska kontor.

Sivers Semiconductors har varit den stora snackisen på börsen sedan mitten av mars då aktien tog fart uppåt efter att användaren ”Serenity”, en stor, anonym amerikansk profil på plattformen X och internetforumet Reddit, kallat bolaget undervärderat och en stor potentiell vinnare på datacentertrenden.
Hittills i år summeras kursrallyt till över 1 000 procent. Det gör Sivers Semiconductors till den överlägset bästa aktien på börsens huvudlista i år. Tvåan, läkemedelsbolaget Medivir, är som jämförelse upp nära 400 procent efter att industrimannen Carl Bennet köpt in sig i bolaget genom en riktad nyemission.
Sivers har nu ett börsvärde på över 15 miljarder kronor och stormar därmed mot Stockholmsbörsens storbolagslista.
Sivers går med förlust
Sivers ökade omsättningen 2025 till 304,1 miljoner kronor, från 243,7 Mkr 2024. Rörelseresultatet landade på minus 141,3 Mkr, vilket kan jämföras med minus 127,1 Mkr 2024.
Vid årsskiftet hade Sivers 29,7 Mkr i likvida medel. I mitten av april gjorde bolaget dock en riktad nyemission på 125 Mkr, där bland annat fonderna DNB Disruptive Opportunities, DNB Nordic Small Cap och Storebrand Sverigefond deltog.
Samtidigt har det, förutom några pressmeddelanden, varit tyst från bolaget. EFN har under flera veckors tid försökt få kontakt med Sivers Semiconductors, bland annat i samband med att teknikexperter som EFN talat med ställt sig frågande till kursrallyt.
– Det finns flera som tillverkar sådana här lasrar och Sivers är långt ifrån ensamma. Jag förstår inte varför bolaget har blivit så hajpat, sa Richard Schatz, seniorforskare inom fotonik på forskningsinstitutet RISE och tidigare konsult för Sivers, till EFN för några veckor sedan.
EFN har därför åkt ut för att fysiskt besöka Sivers, både på huvudkontoret i Kista och på bolagets kontor i Göteborg.
Kista, 21 april 2026
På Sivers huvudkontor i Kista i Stockholm ser det dött ut. Några få bilar står parkerade utanför och innanför dörrarna ekar det tomt, bortsett från en lokalvårdare som syns på avstånd.
Receptionen är obemannad, men ett nummer finns att ringa. Kvinnan som svarar i den andra änden förklarar att de inte kan släppa in någon som inte blivit inbjuden.
Vi är på väg att vända på klacken när ett bekant ansikte dyker upp på andra sidan slussen. Det ser ut som finanschefen Heine Thorsgaard.
Heine?
– Vem är du?
Jag heter Gustav Tägtström och jobbar på EFN. Har du tid att svara på några frågor?
– Nej, jag är på väg till flygplatsen och jag tycker att det är ofint av er att dyka upp oannonserat.
Jag förstår att du kan känna så, men vi har försökt få tag i er länge utan att lyckas så vi tänkte att det är lika bra att chansa med ett besök. Aktien går ju som tåget på Stockholmsbörsen och det är många som vill läsa om er.
– Okej, men jag har inte tid nu. Maila frågorna till [email protected].
EFN har mejlat den ovan nämnda adressen – både före och efter besöket – utan att få något svar. Bland annat med frågor om vad kunder faktiskt betalar för i dag, hur mycket av intäkterna som faktiskt kommer från AI-datacenter – och vad som egentligen driver affären.

Västra Frölunda, 21 april 2026
EFN möts av ett nästan tomt kontor i Västra Frölunda, Göteborg, och ett tydligt besked att de inte kan ta emot reportrar och att ingen vill ställa upp på en intervju om verksamheten och vad som händer på kontoret.
EFN får dock veta att det är “ett litet designteam” som sitter där, men inte hur många anställda som finns på kontoret.
– Jag har fått till mig att vi har den mejladressen till investor relations, svarar en anställd när EFN ber om att få ställa lite frågor kring verksamheten.

– I Kista har vi huvudkontoret, men vår vd är USA-baserad så han sitter i Kalifornien. Finanschefen och ekonomiavdelningen sitter i Kista så det är där vi finns egentligen. Det här är bara ett designkontor och alla vi som jobbar här är ingenjörer.
Har ni noterat den här paraboliska aktieuppgången?
– Ja.
Är du aktieägare också?
(...)
Har du märkt att det blir mer ‘buzz’ när du säger att du jobbar på Sivers?
– Nej, det har jag inte, men vi är så okända. Om jag berättar för vänner vad jag jobbar med så är det ingen som har någon koll.
EFN har även varit i kontakt med amerikanska Jabil, en leverantör av elektroniktjänster som Sivers i mitten av april i år offentliggjorde ett samarbete med. Aktien lyfte 30 procent samma dag.
Enligt pressmeddelandet “planerar” Jabil för att utveckla en 1,6T LRO (Linear Receive Optical) transceiver-modul med hjälp av Sivers DFB-lasrar.
Jabil bekräftar att Sivers beskrivning av samarbetet stämmer, men avböjer att besvara ytterligare frågor rörande tidslinje, slutkund samt närmare frågor om samarbetet.
Sivers släpper sin rapport för det första kvartalet den 20 maj.
DFB-laser (Distributed Feedback)
Sivers tillverkar så kallade DFB-lasrar. Det är en halvledarlaser där en inbyggd diffraktionsstruktur – ett så kallat gitter – styr vilken våglängd som förstärks. Till skillnad från enklare lasrar, där ljuset reflekteras mellan speglar, sker återkopplingen här längs hela den aktiva zonen. Det ger ett mycket stabilt och smalbandigt ljus med exakt definierad frekvens.
DFB-lasrar används främst i optisk kommunikation, exempelvis i fiberbaserade nätverk och datacenter, där signaler måste vara stabila över långa avstånd och vid höga datahastigheter. De är centrala i system som kräver låg brusnivå och hög precision. Nackdelar är högre tillverkningskostnad och känslighet för temperaturvariationer.
Följ taggar










