Lägre kostnader ger svenska odlare hopp

Borgeby fältdagar arrangeras varje år veckan efter midsommar på fälten mellan Lund och Bjärred i Skåne, och är Sveriges största ­utomhusmässa för lantbruk. När EFN Finansmagasinet besöker årets upplaga ser allt ut som vanligt. Solen steker och de runt 10 000 besökarna (per dag) tittar på maskindemonstrationer, går på seminarier, tar del av rådgivning, nätverkar och vandrar runt i demonstrationsodlingar. Och mycket mer. Humöret ser överlag ut att vara på topp. 

Men numera finns under ytan en tydlig tudelning. Lantbrukarna som sysslar med animalieproduktion har ett flertal goda år bakom sig medan spannmålsodlarna har haft det tufft.

Men kanske kan det nu gå mot ljusare tider även för de sistnämnda. EFN Finansmagasinet har identifierat ett flertal viktiga fakta som talar för det:

• Priset på gödsel är på väg ner. Världens mest handlade kvävegödselmedel, urea, handlas nu på samma prisnivå som i december.

• Priset på diesel har fallit brant. Det sjunkande oljepriset drar med sig dieselpriset och med sänkningen av koldioxidskatten den 1 juli har Sverige nu ett dieselpris som är bland de lägsta i Europa.

• Ökad beredskap. Utöver stora satsningar på det militära försvaret bygger Sverige även ut totalförsvaret, och där är livsmedelsberedskapen en viktig del. Just nu byggs ett beredskapslager med spannmål upp på många hundra tusen ton, vilket kommer att öka efterfrågan. 

• Ja till nya GMO-regler. EU-parlamentet godkände nyligen en överenskommelse om nya genomiska tekniker, NGT, som innebär att NGT-grödor undantas från EU:s GMO-lagstiftning och därmed kommer kunna användas i lantbruket. NGT är ett slags genmanipulation ”light” som kan skapa växter som tål sjukdomar, skade­djur eller ett förändrat klimat bättre. 

Vilka effekter ovanstående får kommer att variera, liksom när det får genomslag, men för en bransch som varit svältfödd på positiva signaler i flera år är det ändå ett nytt läge.

– Det här är ju någonting vi har jobbat för så länge och vi är jätteglada för att vi fick det här beslutet, säger Fredrik Andersson om NGT-godkännandet, och fortsätter:

– Sedan ska man vara medveten om att vi har ungefär två års ledtid nu när de ska sätta alla detaljer. Växtförändring är ju ett väldigt långsiktigt projekt. Men på sikt är jag övertygad att det där kommer göra jättemycket nytta för oss.

Svårt att nå lönsamhet

Snabbare nytta kommer dieselpriset att göra eftersom det redan nu är lågt medan ett lägre gödselpris slår igenom lite olika snabbt hos olika lantbrukare, beroende på i vilken utsträckning man redan köpt eller prissäkrat. När det gäller beredskaplagret kommer nyttan att hänga på hur stort lagret faktiskt blir, något som än så länge är oklart.

Det som gjort livet surt för spannmålsodlarna de senaste åren är att höga priser på insatsvaror som gödsel och ­energi i kombination med fallande spannmålspriser gjort att det varit svårt att få lönsamhet. Och dessvärre är det även prognosen för den närmaste framtiden. Enligt en rapport från LRF som kom i juni väntas vinstmarginalen för två typgårdar i olika delar av landet landa på minus 15 respektive 24 procent. Det blir i så fall fjärde året i rad med negativa marginaler. 

– När vi stoppar in i kalkylerna vad vi får betala för våra insatsvaror och vad vi får betalt i andra änden så ser det inte bra ut, säger Fredrik Andersson, som själv bedriver spannmålsodling på sin gård utanför Arboga.

– Vi har fördyringar som vi inte kan rå på. Tack vare att vi gör kontinuerliga jämförelser med våra kolleger och konkurrenter runt om i världen så vet vi att vi har en produktion i Sverige på spannmål som hävdar sig väl på världsmarknaden. Vi är inte absolut effektivast men vi är helt klart så effektiva att vi kan vara med och konkurrera. Men då klarar vi inte av att få extra kvarnstenar runt halsen, säger han.

Att spannmålsodlarna gått back så många år i rad är enligt LRF ett tecken på att det finns ett djupare problem som går bortom de nedgångar som orsakats av världshändelser, som nu senast Hormuzkrisen. Som exempel på ”kvarnstenar” nämner Fredrik Andersson EU:s antidumpningstullar och ”klimattullen” CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) på vissa typer av handelsgödsel.

– Vi finns på en världsmarknad, men när vi då ska köpa insatsvaror som till viss del inte lever på en världsmarknad, som gödsel, blir det svårt att konkurrera, säger han.

När du går runt här på Borgeby i år och pratar med kolleger och andra, hur upplever du stämningsläget?

– Jag tycker att det är gott ändå. Även om vi nu märker att det är lite torrt på sina håll så ser grödorna överlag bra ut och då blir det också en rätt så bra stämning. Men går man in och börjar diskutera hur man ska kunna köpa gödning för nästa år till exempel, då blir tankarna lite mer spridda. Var och en gör ju sin egen kalkyl och då finns ju alternativet med blommande träda, för en ökad biologisk mångfald i stället. Men det blir ju ingen mat av det.

Det ideala jordbruket

Om lantbrukaren ser att spannmålskakylen inte går ihop finns alternativet att låta åkern blomma och få ett bidrag från EU för det. Men det går i så fall på tvärs med en annan stark samhällelig ambition just nu, att öka självförsörjningen på livsmedel i Sverige. I den riktningen går även temat för årets Borgebymässa, som är ”Robust lantbruk”.

Och när landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) frågas ut i ett av seminarietälten får han svara på frågan om hur han tycker att lantbruket ska bli mer robust framöver:

– Grunden i alla robusta, resilienta eller starka företag är ju en lönsamhet. Det är de lönsamma företagen som kan investera så att de kan utvecklas och få mer produktion, det är de som klarar av generationsväxlingar och som klarar av när marknader svänger. Så lönsamheten är ju A och O, säger han och räknar upp åtgärder som regeringen vidtagit för att underlätta för branschen.

Den mest iögonfallande är de 1,6 miljarder kronor i krisstöd som kom tidigare i år. Samma dag som landsbygdsministern besökte Borgeby presenterades också ett stöd till nötköttsproducenterna värt 180 miljoner kronor, i syfte att avhjälpa bristen på nötkött. När det gäller den långsiktiga konkurrenskraften handlar det framför allt om att regelförändringar måste till, enligt ministern.

– I princip alla de bönder jag är ute och träffar konstaterar ju det, att det måste bli lite enklare att vara bonde. Och där kommer det att komma en lång rad konkreta förslag framöver om vad vi i detalj ska göra, säger han.

Budskapet landar mjukt hos åhörarna, som sig bör i valtider. Samtidigt kvarstår faktum: spannmålsodlarna har gått back tre år i rad och ser ut att göra det ett fjärde också. 

Svårt att få ihop kalkylen

Det som fattas för att en riktig scenförändring ska äga rum är att även spannmålspriserna börjar röra på sig. Förra årets globala rekordskörd har dock gjort att lagren fortfarande är fyllda på många håll, vilket fortsätter att hålla nere priserna. Och utan betydligt högre priser än de som gäller nu blir det fortsatt svårt för lantbrukarna att få ihop kalkylen. 

Anders Pålsson är marknadsrådgivare på HIR Skåne (Hushållningssällskapet), som arrangerar Borgeby fältdagar, och han ser inga tecken på en nära förestående prisuppgång.

– Det finns fortfarande för mycket spannmål tillgängligt på marknaden. Så lagren måste ner innan det kan skapas en oro i marknaden för nästa skörd, säger han.

De första tecknen gällande 2026 års skörd är att det inte blir speciellt bra i USA, vilket dock vägs upp av tecken på motsatsen i Ryssland och Ukraina. Hur extremvärmen i Europa slår mot skörden återstår att se. 

– Börspriserna stiger just nu och det är på grund av oron för värmeböljan. Det är 40 grader i Frankrike nu och ingen spannmål tycker om när det är över 30. Helst ska det vara under 25, säger Anders Pålsson, som dock tror att en bra rysk skörd och redan välfyllda lager väger tyngre, med uteblivna prisökningar som följd.

Och då är man tillbaka i ett läge där den enskilde lantbrukaren måste räkna på om det över huvud taget lönar sig att odla spannmål. Australien är en av världens största exportörer av vete och där är det tydligt hur lantbrukarna räknat. Årets höstsådd (som sker under norra halvklotets vår) ligger 12 procent under fjolårets räknat på yta. Minskar gör det även i EU, USA, Ryssland, Ukraina och Sve­rige (minus 2 procent).

– Det här kommer ju att slå igenom, men det tar lite tid. Men ska det bli en kraftigare förändring på priserna måste det till en dålig skörd, säger Anders Pålsson.

Men inte här i Sverige då helst?

– Nej precis, inte här! Det är lite så det är, den enes död den andres bröd.

Dystra prognoser

Skräckscenariot vore motsatsen, en svag skörd i Sverige men en bra skörd globalt, med fortsatt låga priser som följd. Dessvärre säger de första prognoserna att den svenska skörden inte blir speciellt bra. Enligt Lantmännen landar den på 5 miljoner ton, vilket i så fall är 20 procent under fjolårets rekordskörd. Värre är dock att prognosen även ligger klart under tioårssnittet som är 5,5 miljoner ton. Framför allt är det frostskador på höstsådden som drar ner förväntningarna i år. Värst drabbades lantbrukare i Västsverige och Mälardalen som fick se delar av sin sådd frysa sönder. En av dem var Fredrik Andersson i Arboga.

– Vi fick så om ungefär halva vetearealen, så det är naturligtvis kännbart. Det som ändå är väldigt roligt just nu är att vårgrödorna som vi ersatte vetet som frös ihjäl med ser jättebra ut, säger han.

Lantmännen betonar att det återstår en bra bit av odlingssäsongen och att prognosen kan komma att ändras.