Lägre oljepris drog ned USA-räntor
Sentimentet fick stöd av uppgifter i New York Times att USA:s utrikesdepartement förbereder sig för att skicka tillbaka amerikanska diplomater till ambassader i Mellanöstern som evakuerades före och under kriget med Iran, vilket tyder på att Trumpadministrationen inte räknar med en återgång till fullskaliga stridigheter.
Marknaderna skakade samtidigt av sig måndagskvällens hot från USA:s finansminister Scott Bessent, om ekonomiska sanktioner mot länder som gör affärer med Iran.
Kronan stärktes 3 öre till 11:05 mot euron och 2 öre till 9:47 mot dollarn.
Riksbanken publicerade på morgonen protokollet från förra veckans räntebesked där styrräntan lämnades oförändrad.
Riksbankschef Erik Thedéen sade, enligt protokollet, att de alltmer positiva konjunktursignalerna innebär en ökad risk för att höga energikostnader kan få fäste och leda till en mer bred uppgång i inflationen.
"Mot denna bakgrund bedömer jag att vår nästa förändring av styrräntan behöver bli en höjning", sade han.
Enligt Thedéen blir det centralt att löpande analysera de fortsatta effekterna av de höga energipriserna, styrkan i de olika drivkrafter som påverkar tillväxten och hur företagens efterfrågan på arbetskraft utvecklas.
SEB tyckte protokollet var något mer hökaktigt än pressmeddelandet i samband med beskedet, Swedbank ansåg att protokollet gav ökat stöd för åtstramning.
De två storbankerna publicerade på tisdagen nya konjunkturprognoser, där BNP-prognoser skiljer sig åt. SEB är klart mer optimistisk av de två, med en BNP-prognos på 2,7 procent i år och 2,9 procent nästa år. Swedbank räknar med 2,2 procent för båda åren.
Båda bankerna tidigarelägger samtidigt sina prognoser för Riksbankens första räntehöjning. SEB räknar nu med att räntan höjs till 2 procent i mars och vidare till 2,25 procent i september nästa år, medan Swedbanks prognos är att den höjs med 0,25 procentenheter i november 2026 och ytterligare en gång i februari 2027 till 2,25 procent.
Tysk optimism
Tyska IFO-index över klimatet inom näringslivet i Tyskland steg till 88,8 i augusti, jämfört med 86,7 föregående månad. Väntat var 87,2.
Såväl index över det aktuella läget som det framåtblickande indexet steg mer än väntat och IFO-chefen Clemens Fuest noterade att företagen var mer nöjda med sin nuvarande situation.
"De reviderade också sina förväntningar avsevärt uppåt. Osäkerheten fortsatte att minska. Trots den förnyade ökningen av energipriserna återhämtar sig den tyska ekonomin", sade han.
ING Economics såg utfallet som ytterligare bevis på ekonomins motståndskraft, trots motvindar från låga vattennivåer, kriget i Mellanöstern och kampen att införa de aviserade reformerna på hemmaplan.
Vidare ökade Tysklands BNP med definitiva 0,3 procent under andra kvartalet, mot preliminära +0,2 procent. Jämfört med andra kvartalet i fjol var BNP-ökningen 1,0 procent, väntat +0,9 procent.
Exporten ökade med 2,0 procent från föregående kvartal medan importen steg 1,5 procent. Samtidigt var såväl den privata som offentliga konsumtionen svag, +0,1 procent, medan fasta bruttoinvesteringar sjönk 0,2 procent.
Både den amerikanska tvåårs- och tioårsräntan var 4 punkter ned, till 4,20 respektive 4,66 procent.
Enligt Bloomberg News hänger USA:s hot om en "ekonomisk D-dag" mot Iran på hur villiga USA är att slå till mot Kina, som köper cirka 90 procent av sin olja från Iran.
Kina å sin sida har varnat USA att de kan slå tillbaka över Iransanktioner.
Statistik på tisdagen visade att de amerikanska hushållens förtroende sjönk i augusti, och det gjorde även försäljningen av nya bostäder i juli.
På fredag väntas Fed-chefen Kevin Warshs tal vid Jackson Hole ge ytterligare ledtrådar om hur centralbanken ser på utvecklingen på obligationsmarknaden.
