Läkemedelsindustrin om Trumps tullbesked: "Katastrofalt"
Tidigare i veckan gick Donald Trump ut och hotade med 200-procentiga tullar på läkemedel i den senaste upptrappningen av tullkriget.
Läkemedelsindustrin försöker nu febrilt hitta en lösning för att förhindra kraftiga prisökningar, rapporterar CNBC.
Tullarna på 200 procent blir ett orosmoln för läkemedelsindustrin, både när det gäller prissättning och vinster. Sektorn försöker nu planera inför möjliga scenarion för att tullarna inte helt ska kapa bolagens vinstmarginaler.
På tisdagen varnade president Donald Trump för att de branschövergripande tullarna skulle offentliggöras "väldigt snart" efter att administrationen inlett en så kallad 232-utredning av sektorn.
Trots att Trump var tydlig med att tullarna inte skulle träda i kraft direkt utan att det skulle ske i en övergångsperiod på 1-1,5 år, är analytiker redan nu oroade för effekterna tullarna kommer att få på industrin, skriver CNBC.
Katastrofala effekter
Analytiker har påpekat att 200-procentiga tullar kommer att få betydande negativa inverkan, speciellt för de bolag som har sin tillverkning utanför USA.
”En tull på 200 procent skulle öka produktionskostnader, minska vinstmarginal och riskera störningar i leveranskedjan vilket kommer att leda till läkemedelsbrist och högre priser för amerikanska konsumenter”, skrev analyshuset Barclays i ett meddelande till sina kunder på onsdagen.
Afsaneh Beschloss, vd för investeringsfirman RockCreek Group, kallade tullarna för "katastrofala för patienter", i en intervju med CNBC.
Det uppskattas att en tull på endast 25 procent på läkemedelsimport skulle driva upp de amerikanska läkemedelspriserna med nästan 51 miljarder dollar per år, och öka inhemska priser med upp till 12,9 procent om kostnaden förs vidare.
Fördröjning ger liten lättnad
På grund av den kritiska betydelsen för patienter, har läkemedel oftast undantagits från handelstullar. Men Donald Trump har flera gånger riktat kritik mot branschen för att han anser att prissättningsmetoderna är orättvisa och inte tillverkar tillräckligt i USA.
Det har fått flera läkemedelsjättar, som till exempel Johnson & Johnson och Eli Lilly, att lova att investera stora summor i USA.
Men en förflyttning av produktionen skulle vara en omställning på fyra till fem år snarare än ett till ett och ett halvt år, enligt analytiker.
– Det som Trump säger är att USA ska bli mer självförsörjande. Men man måste ha respekt för att det tar tid att flytta produktion och man gör det definitivt inte på ett eller ett och halvt år, sa Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell, tidigare i veckan.
– Det finns inte en förankring i verkligheten. Trump kommer att få tvingas ta några steg tillbaka för att det ska fungera i verkligheten, tillade han.
Nu när det inte ser ut att bli några branschomfattande undantag ligger hoppet i att läkemedel får undantag i specifika handelsavtal. Både EU och Storbritannien har uttryckt intresse för att ha undantag för läkemedel i sina handelsavtal med USA.