Astra Zenecas tillväxtbana intakt

I maj satte svensk-brittiska Astra Zeneca upp ett ambitiöst intäktsmål om 80 miljarder dollar fram till år 2030. Detta trots att det kommer vara tufft under följande år då flera av bolagets stora läkemedel såsom Lynparza och Farxiga tappar sin marknadsexklusivitet. Farxiga kommer även att behöva omförhandlas i pris från januari 2026, efter Inflation Reduction Act (IRA), signerat av Joe Biden som är en del av de politiska åtgärder för att sänka läkemedelskostnader. Dessutom löper ett antal patent ut, utöver negativ påverkan från regulatoriska förändringar. 

Att Astra Zeneca ändå valt att sätta det framtida intäktsmålet på den aggressiva nivån fram till 2030 indikerar en stor tilltro till projektportföljen och till bolagets befintliga produktportfölj, då vissa läkemedel levererat över sin förväntan tidigare än prognostiserat. För 2024 förväntas intäkterna hamna på drygt 52 miljarder dollar.

Uppjusterade prognoser och robusta framtidsutsikter

Det som inte finns medräknat i Astra Zenecas intäktsmål är eventuella förvärv och nya potentiella läkemedelsprojekt, vilket ger utrymme för ytterligare uppsida. Bolaget följer sin prognos att kunna uppnå en rörelsemarginal för kärnverksamheten på 34–36 procent innan utgången av 2026 och nämner denna nivå som en lägstanivå efter 2026. Tillväxten förväntas drivas av de befintliga läkemedlen Imfinzi, Tagrisso, Enhertu och Calquence. Bolaget är på banan gällande målet att leverera fler än 25 blockbusters innan 2030 och fortsätta växa därefter. Utsikterna justerades upp vid halvårsrapporten både för totala intäkter och för vinsten per aktie från kärnverksamheten som för helåret 2024 förväntas öka med 13–17 procent trots viss valutamotvind mot slutet av året.

De senaste 18 månaderna har Astra Zeneca slutit ett tiotal affärer till ett sammanlagt värde av strax under 7 miljarder dollar. Bolaget investerar i sig själva genom att bygga ut faciliteter globalt vilket förväntas generera tillväxt förbi målet 2030, dessa investeringar speglas dock inte i aktiekursen idag. Nettoskulden mot justerad EBITDA ligger på 1,9 gånger och om vi räknar med att bolaget levererar på sina uppsatta mål så innebär det ett justerat P/E-tal på 11 gånger enligt 2030 års estimat, jämfört mot 16 gånger på 2025 års estimat, vilket jag ser som attraktivt.

Källa: Factset och bolaget.

ADC-teknologin ska ersätta befintlig kemoterapi

Vi har under september fått flera studieresultat presenterade från Astra Zeneca bland annat inom icke-småcellig lungcancer för deras antibody drug conjugate (ADC), Dato-DXd som utvecklats ihop med japanska Daiichi Sankyo. Till viss del blev det en besvikelse varpå aktien har handlats ned efter sänkta rekommendationer. Godkännandedatum till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA är satt till dagarna före jul i år men datumet kan komma att skjutas upp med 3–6 månader.

En ADC består av en antikropp som länkats ihop med ett cellgift och riktas mot ett specifikt målprotein, vilket presenteras som ett överuttryck på membranet som klär cancercellens yta. Astra Zeneca har sex ADC:er under utveckling och teknologin är tänkt att ersätta befintlig kemoterapi. Den globalt växande marknaden för ADC:er förväntas överstiga 45 miljarder dollar i intäkter till 2030 enligt Global Data.

Jag anser att marknaden har underskattat betydelsen av flertalet lyckade studieresultat som släppts från Astra Zeneca i samband med senaste tidens vetenskapliga konferenser. Det mesta överskuggades av det komplexa resultatet i icke-småcellig lungcancer då indikationen är medräknad i intäktsmålet. Enskilt uppskattas Dato-DXd värderas till runt 2 miljarder dollar på försäljning fram till 2030 av det totala intäktsmålet. Oavsett utfall så är det inte avgörande då studier med Dato-DXd även bedrivs i flera andra cancerindikationer. Det finns dessutom en chans att de får godkänt i de två subgrupper där nyttan överväger risken då FDA accepterat ansökan i en smalare indikation för icke-småcellig lungcancer.

Källa: Holdings.

Bred pipeline och tvåsiffrig tillväxt lockar

Astra Zeneca har cirka 190 olika läkemedelsprojekt i sin portfölj med inriktningar bland annat mot cancer, sällsynta sjukdomar och obesitas i samtliga faser. Det räcker att ett antal av läkemedelskandidaterna blir riktiga vinnare för att kompensera för förlorarna. Utöver nämnda områden har man även via tidigare förvärvade Alexion under förra året förvärvat och licensierat in Pfizers tidiga genterapiprogram mot sällsynta sjukdomar. Detta kan komma att bli en framtida kassako för Astra Zeneca.

Den långsiktiga strategin är intakt och i sig en förlängning av bolagets välskötta transformation som Pascal Soriot bidragit till sedan han tog över som vd. Läkemedelsjätten är attraktivt värderad, tillväxten är tvåsiffrig inom deras viktigaste terapiområden och de växer stadigt i befintliga geografiska områden vilket sammantaget leder till en köpstämpel.