Ledamöter i Bank of Japan ser ökade inflationsrisker
Det visar protokollet från mötet den 16 juni, rapporterar Reuters. Vid mötet beslutade BOJ att höja styrräntan med 25 punkter till 1,00 procent.
Merparten av inläggen i diskussionen varnade för tilltagande prispress, då företagen i allt högre grad för över ökade kostnader från den svaga yenen och konflikten i Mellanöstern till konsumenterna.
En ledamot varnade för att inflationsförväntningarna visar tecken på att stiga, medan en annan framhöll att den globala efterfrågan kopplad till AI driver upp både den ekonomiska aktiviteten och priserna mer än väntat.
"Till skillnad från USA och Europa ligger Japans styrränta fortfarande under det uppskattade intervallet för den neutrala räntan. Det är nödvändigt att föra styrräntan närmare den neutrala nivån så snart som möjligt", sade en ledamot.
En annan ledamot ansåg att Japans neutrala ränta sannolikt ligger kring 2 procent och menade att BOJ bör höja räntan till den nivån snabbare genom räntehöjningar ungefär varannan eller var tredje månad.
Flera andra ledamöter argumenterade också för att behålla centralbankens vägledning om fortsatta räntehöjningar.
Diskussionerna stärker marknadens uppfattning att BOJ kommer att höja styrräntan ytterligare före årets slut.
”Betydande osäkerhet”
Samtidigt är den framtida räntebanan förknippad med betydande osäkerhet.
Vid junimötet röstade den nytillträdde ledamoten Toichiro Asada emot räntehöjningen eftersom han ansåg att nedåtriskerna för produktion och sysselsättning till följd av konflikten i Mellanöstern övervägde inflationsriskerna.
Han är den första styrelseledamoten som utsetts av den mer duvaktiga premiärministern Sanae Takaichi.
Som ett tecken på regeringens tveksamhet inför ytterligare räntehöjningar framgår det också att en representant från regeringskansliet sade att BOJ måste vara beredd att vidta "proaktiva och lämpliga åtgärder" om ekonomin utsätts för kraftiga svängningar.
Konflikten i Mellanöstern har komplicerat BOJ:s penningpolitiska vägval genom att öka inflationstrycket via högre oljepriser samtidigt som den belastar en ekonomi som är starkt beroende av importerad energi. Yenen har dessutom försvagats till nivåer nära de lägsta på 40 år.