Legendaren återskapade konstverk med studenter

Michelangelo Pistoletto är en av Italiens mest kända konstnärer. Hans karriär började i slutet av 1950-talet. Under det följande årtiondet blev han en av förgrundsgestalterna inom Arte povera, en inriktning som ordagrant översatt betyder ”fattig konst”. Rörelsens konstnärer ifrågasatte rådande konventioner och använde enkla medel för att uttrycka sig, ofta med material som var billiga och ibland helt helt gratis.

Detta var över ett halv sekel sedan. Idag säljs Michelangelo Pistolettos verk – till exempel de som målats på speglar – för mångmiljonbelopp.

Konstnären har hunnit bli 91 år gammal, men det hindrar honom inte från att resa. I samarbete med studerande från Handelshögskolan i Stockholm har han återskapat ett av sina mästerverk, ”Terzo paradiso”, i skolans atrium.

Hur får man en så berömd konstnär att komma till Sverige och Handelshögskolan? Pierre Guillet de Monthoux, professor vid skolan, känner Michelangelo Pistoletto sedan tidigare, en mångårig vänskap som banade väg för besöket.

En lek med oändligheten

Studenterna Elsa Saxon och Clara Prander – head of art division på Handelshögskolan – har uppskattat att få arbeta med Michelangelo Pistoletto.

– Hans konst har en minimalistisk inriktning som till stor del handlar om hur samhället kan förbättras. Det är konst som inte nödvändigtvis behöver vara vacker, men som vill göra någonting bra för människor, säger Elsa Saxon.

På svenska kan "Terzo paradiso” översättas till ”Det tredje paradiset”. Verket är en lek med oändlighetssymbolen, en åtta vriden i nittio grader, vars linjer i Pistolettos vision korsas ytterligare en gång och bildar en tredje ögla.

– Han är en klok äldre man, 91 år gammal. Allt han som han säger har han funderat mycket över. Han är överlag väldigt säker på idéerna bakom sina konstverk. ”Terzo paradiso” består av tre cirklar som går ihop. Konst och vetenskap möts i mitten och bildar en kombination av två så olika element. Resultatet – det som är i den mittersta cirkel – går inte att skapa utan båda komponenterna, säger Clara Prander.

Byggmaterialet: Böcker

Konstnären har ofta återkommit till verket som under åren har uppförts i flera olika versioner av varierande byggnadsmaterial. 

Den här gången användes böcker, vilket även kan ses som ett uttryck för Handelshögskolans och rektor Lars Strannegårds ambition att inte bara utbilda morgondagens företagsledare i siffror och algoritmer, utan att också utrusta eleverna med den mest gedigna kunskapen inom kultur under devisen att konsten och pengarna ska möta varandra.

Tinni Ernsjöö Rappe är verksamhetschef för Art Initiative på Handelshögskolan – ett projekt som bland annat omvandlat klassrum till konstinstallationer i samarbete med konstnärer som Marie-Louise Ekman, Yinka Shonibare och Jacob Dahlgren.

– Vi ser all konst som kunskap – inte som dekoration. Pistolettos tankar om demokrati och konstens roll i samhället passar väldigt bra in på skolan – konst som bjuder in till samtal och föder nya tankar.

Professor Pierre Guillet de Monthoux är inne på samma spår:

– Killen är ett levande exempel på precis det vi försöker göra här i skolan.

Elsa Saxon beskriver valet av material till verket så här:

– Vi ville hitta något som passar med den konferens som pågått här (Bureau-of-Poetry Revisited: Exploring Poetic Imagination with Fire, Water, Air and Earth Symposium, reds anm.). Vi funderade över vad som skulle passa ihop med poesi och temat. Vi har en bokcirkel här på skolan som är mycket populär. Därför kändes det naturligt att använda böcker.

Världar som möts

Underbart är kort, sjöng Povel Ramel en gång. Påståendet passar utmärkt in som beskrivning av Handelshögskolans version ”Det tredje paradiset”, som bara existerade bara under två dagar, i onsdags och torsdags i förra veckan, för att sedan rivas. Böckerna behövdes till – bokcirkeln.

– Det var lite tråkigt faktiskt, ”Terzo paradiso” hade gärna fått stå kvar längre. Men det var snällt att vi fick låna böckerna. Det som är kul är att många på skolan har uppmärksammat konstverket på ett helt annat sätt än om det hade ingått i den permanenta utställningen, säger Clara Prander.

Är det möjligt för pengar och konst att möta varandra?

– Jag har jobbat på galleri och där ser man bevis för att de två världarna möts när förmögna kunder införskaffar sig dyra konstverk, säger Elsa Saxon och fortsätter:

– Men om vi istället frågar oss det här: Kan konst och business mötas? Det är kanske inte lika uppenbart, men vi går på Handels för att vi tror att de kan kombineras. Jag har pluggat konsthistoria och där märker man också att konst och business är lite lika varandra. Konsten speglar samhället, business berättar om människor; hur de är och vad de gör. Nej, ämnena är inte så olika som man ibland tror.

En kunskapsintensiv miljö

Tinni Ernsjöö Rappe beskriver samarbetet – och skolans satsning på kultur – som lyckat. Studenterna är engagerade:

– De är öppna och nyfikna. Konsten gör Handels till en ännu mer kunskapsintensiv miljö än den redan var. Den berikar.

– En utbildning på Handels handlar om mycket mer än pengar, vi är ju en samhällsvetenskaplig högskola. Samtida konstnärer jobbar med samtida frågor, precis som undervisningen och forskningen på Handels gör.