LO: Svensk ekonomi stärks nästa år

Det skriver LO i en prognos på tisdagen.

BNP väntas öka med 0,9 procent i år och 2,1 procent nästa år. I oktober spåddes en BNP-ökning på 0,9 procent i år och 2,2 procent nästa år.

Enligt LO befinner sig Sverige sedan 2023 i en "hemmasnickrad" lågkonjunktur. Fallande reallöner, stigande räntor och en passiv finanspolitik har tvingat hushållen att dra ned på sin konsumtion medan en stark utveckling för exportindustrin har räddat Sverige från en djupare lågkonjunktur.

Hushållens köpkraft har börjat återhämta sig under 2024, men efter svåra ekonomiska år håller hushållen ännu hårt i plånboken, och Riksbankens inledande räntesänkningar under 2024 var "otillräckliga för att få fart på hjulen i svensk ekonomi".

LO räknar dock att hushållen kommer att driva svensk ekonomi under 2025. Hushållens konsumtion väntas öka med 2,2 procent 2025, efter +0,4 procent i år.

KPI-inflationen väntas enligt LO:s prognos sjunka från 2,9 procent i år till 0,0 procent 2025. KPIF-inflationen väntas samtidigt sjunka från 1,9 till 1,7 procent. Riksbanken väntas sänka styrräntan från 2,50 procent i slutet av 2024 till 1,75 procent i slutet av 2025.

Lönerna väntas växa

Enligt LO bedöms lönerna i hela ekonomin växa med 4,0 procent i år och om löneökningstakten 2025 blir i nivå med 2024, samtidigt som inflationen landar nära noll, blir reallöneökningarna "historiskt höga", vilket blir en "viktig injektion i svensk ekonomi"

"Hushållens ökade konsumtion drivs av en stark återhämtning i reallönerna. Med lönekrav på 4,2 procent finns en tydligt uttalad facklig ambition att fortsätta avtala om löneökningar på en högre nivå än under 2010-talet. Det motiveras bland annat av att näringslivets vinstandel är hög", säger LO:s chefekonom Torbjörn Hållö i en kommentar.

LO konstaterar vidare att arbetslösheten i Sverige har ökat påtagligt som en konsekvens av den svaga inhemska efterfrågan i ekonomin. Utvecklingen skiljer sig från utvecklingen i euroområdet, och enligt LO skulle antalet arbetslösa i Sverige ha varit cirka 50.000 färre om utvecklingen i Sverige hade följt euroområdet.

Enigt LO är den ofördelaktiga utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden inte en konsekvens av ökad strukturell arbetslöshet. LO-ekonomernas analys visar att de arbetslösa under inflationskrisen har en starkare anknytning till arbetsmarknaden och oftare en utbildning på gymnasial eller eftergymnasial nivå.

"Det är också tydligt att den svaga arbetsmarknaden inte drivs av en försvagad svensk konkurrenskraft. Tvärtom har det svenska näringslivet fortsatt att ta marknadsandelar på exportmarknaden", skriver LO-ekonomerna.

Arbetslösheten väntas nu sjunka från 8,4 procent 2024 till 8,3 procent 2025.