Magdalena Kowalczyk: Tandlöst – det blir ingen skillnad för konsumenten
Konsumentkreditlagen ska uppdateras och det nya regelverket träder i kraft i november. Magdalena Kowalczyk ifrågasätter hur mycket starkare konsumentskyddet egentligen blir.
Magdalena Kowalczyk är född och uppvuxen i Stockholm. Hon tog sin civ.ek examen från Handelshögskolan 2003, sitt VM-guld i thaiboxningsVM i Bangkok 2007 och hann kasta folk till höger och vänster ett par år i TV4-formatet Gladiatorerna 2012-2017 innan hon slutligen tog över programledarmanteln för Viaplays långkörare Lyxfällan 2018. Hon föreläser ofta och gärna om privatekonomi för att försöka råda bot på den ökande överskuldsättningen i Sverige. I dag är Magdalena en av EFN:s programledare och driver podcasten Fråga Magda.
Magdalena Kowalczyk
Konsumentkreditlagen ska uppdateras och betänkandet är i skrivande stund ute på remiss. Bra, viktigt och nödvändigt tänker du förstås i denna tid av ständigt ökande problematisk skuldsättning. Så även jag, som vid en genomläsning snabbt insåg att förslaget inte alls bottnar i handlingskraft från svenskt håll, utan endast är en nödvändig anpassning till EU-direktiv. Gott så, det viktigaste är ju ändå att konsumentskyddet stärks.
I det nya direktivet kan man bland annat läsa förslag på att marknadsföringsregler av lån och krediter ska skärpas, hur ångerrätten ska utvidgas och hur kravet på kreditprövning ska utökas från att baseras på “tillräcklig” till “nödvändig och relevant” information om konsumentens ekonomi. Intressant!
På pappret står vi alltså inför skärpta krav på vad en kreditgivare måste göra för att anses ha genomfört en fullgod kreditprövning. 3 kap 15-17§ specificerar att den framöver ska baseras på konsumentens inkomst, övriga skulder, ekonomiska åtaganden etcetera.
I slutändan är det alltså osannolikt att det här gör någon skillnad för konsumenten. Tyvärr.
Problemet är bara att vår regering aktivt valt att inte gå vidare med framtagande av ett centralt skuldregister, med hänvisning till att man “inte utesluter något, men vill testa andra åtgärder först”. Och utan ett nationellt övergripande skuldregister är det i princip omöjligt att genomföra den fullvärdiga kreditprövning som även en uppdaterad lagstiftning kräver.
Som läget är nu och för en överskådlig framtid hänvisas kreditgivare till ofullständiga informationskällor. Det rör sig om konsumentens egna uppgifter och data från olika kreditupplysningsföretag. Men den datan kan aldrig ge en samlad, aktuell och komplett skuldöversikt, vilket är vad som ska ligga till grund för bedömning av en kunds återbetalningsförmåga.
EU-direktivet och den nya lagen säger uttryckligen att en kreditprövning inte längre ska få bygga enbart på konsumentens egna uppgifter, men utan ett skuldregister finns det ingen information om nyligen beviljade krediter, skulder hos andra ickerapporterande aktörer eller pågående avbetalningsköp.
Dessutom, bara för att det blir enklare att konstatera vad som är en undermålig kreditprövning ökar inte incitamenten för någon att skärpa till sig. För inte heller i den skärpta lagstiftningen finns det några civilrättsliga konsekvenser för bolag som inte sköter sig. Det värsta som kan hända är, precis som nu, en skriftlig åthutning och ett teoretiskt hot om vite. Pengar som tjänas igen på en kafferast.
I slutändan är det alltså osannolikt att det här gör någon skillnad för konsumenten. Tyvärr.
Har man till äventyrs inte hört dokumentärserien Generation Skuldsatt på EFN än, så är nu ett så gott tillfälle som något. Där får man höra hur konsumentkreditlagen tillämpas - eller inte - i praktiken och vad det får för implikationer på vårt samhälle och på individer.