Makrostrategen om ränteoron: ”Frankrike i en klass för sig”

– Jag vill hävda att den här ränteuppgången, med undantag för Frankrike, till största del är en konsekvens av en extremt kraftig omprisning av centralbankerna. I mars pratade vi om tre räntesänkningar från Fed, och nu pratar marknaden om två och en halv höjningar till slutet av året, säger SEB:s makrostrateg Gustav Helgesson som vill tona ned krisrubrikerna. Han tar även död på narrativet om att amerikanska hyperscalers, som lånar till stora AI-investeringar, påverkar räntorna.

Under torsdagen nådde räntan på 30-åriga statsobligationer i Storbritannien 6 procent – en nivå som senast sågs i mars 1998 och som ledde till rubriker i finansmedia samtidigt som Londonbörsen föll tydligt.

– Det som är speciellt med Storbritannien när det gäller kopplingen mellan marknadsräntor, realekonomi och offentliga finanser är att ungefär 25 procent av den utestående skulden består av realindexobligationer, alltså inflationsskyddade obligationer, förklarar Gustav Helgesson.

Det betyder att när inflationen stiger, så stiger också räntekostnaden för staten.

– När vi pratar om Storbritannien handlar det ofta om oro för offentliga finanser, och i den här typen av utbudschock där inflationen sticker iväg driver det upp statens ränteutgifter. Det i sin tur driver upp ultralånga räntor som till exempel 30-årsräntan.

Men varför stiger just de långa räntorna så mycket?

– En viktig anledning är att en stor del av efterfrågan på marknaden har rört sig inåt på kurvan. Förut köpte stora pensionsbolag 30- eller 50-åriga räntor, men i dag köper de gärna under 10 år. Därför försöker stater överallt korta ner sin duration och emittera kortare på kurvan.

Oro för offentliga finanser?

Att efterfrågan rör sig inåt tror skulle kunna vara en konsekvens av att investerare i dag är mer oroliga för offentliga finanser på lång sikt, men det syns inte i marknaden, enligt makrostrategen.

– Jag tycker inte att vi ser det i riskpremierna än – förutom i Frankrike. Frankrike är i en klass för sig, men tittar vi på Storbritannien har riskpremien faktiskt gått åt andra hållet sedan Andy Burnham blev premiärminister, både i våra modeller för pundet och i brittiska räntor.

När det kommer till Storbritannien är EFN:s Katrine Kielos inne på att de stigande räntorna pressar landets politiker, men att det primärt är oljepriset som gör avtryck på räntemarkanden.

– Detta sätter förstås press på finansminister John Healey, som ska lägga sin första budget den 28 oktober. När det blir dyrare för staten att låna blir det mindre utrymme i budgeten för reformer. Den senaste rörelsen uppåt i långräntor är global och drivs av inflationsoro i USA, kopplad till kriget med Iran och det höga oljepriset, säger hon och fortsätter:

– Men Storbritannien har redan höga räntekostnader, och brittiska statsobligationer har gått sämre än amerikanska och tyska under året. Healeys uppgift i oktober blir att övertyga marknaden om att Storbritannien inte i sig utgör en extra risk som motiverar en högre ränta när staten lånar.

Healeys uppgift blir med andra ord att se till att Storbritannien inte hamnar i en så kallad ‘fiscal doom loop’.

– Det är mardrömmen och vi såg lite tendenser till det i Storbritannien inför Starmers första budget för ett och ett halvt år sedan men det blåste över rätt snabbt ändå, säger Gustav Helgesson och fortsätter:

– Det höga räntor ändå gör är att det tvingar stater att ta mer ansvar och återställa sin finanspolitiska buffert.

Det gör man genom att ta tuffa beslut som att höja skatten eller dra åt utgifterna. Han påpekar att Storbritannien i dag har det högsta skattetrycket sedan andra världskriget.

All in på AI

USA har också ett skuldproblem, med en statsskuld på omkring 125 procent av BNP. USA väntas i år lägga mer på räntan på statsskulden än på försvaret.

När tvingas USA ta ansvar för sin statsskuld?

– Det här är sista chansningen som går nu. (Scott) Bessent talar hela tiden om att USA ska ‘grow out of debt’ och att det här är deras sista chans att göra det. Med det sagt så har USA haft en väldigt stark tillväxt i många år nu. Att man ska accelerera härifrån samtidigt som man drar igång ett krig i den viktigaste oljeregionen i världen – det är svårt att förstå den logiken.

Trumpadministrationen har lagt alla sina ägg i AI-korgen med förhoppningen om att AI ska leda till enorma produktivitets- och vinstökningar, vilket upprepats vid flera tillfällen.

– USA har gått ‘all in’ på produktivitetsmiraklet som ska komma från AI, konstaterar Gustav Helgesson.

Börsens aptit för AI-investeringar har under 2026 hittills verkat omättbar. Hur hög räntan kan bli innan börsen ryggar tillbaka på allvar återstår dock att se.

Var går smärtgränsen för marknaden tror du?

– Det finns nog ingen kritisk gräns i förväg. Man kan tänka på det som: när kommer vi till en nivå när det inte längre är självklart att köpa aktier istället för statsobligationer? En amerikansk 10-åring betraktas fortfarande som det säkraste på marknaden. Med en nominell ränta på 5,33 procent – när blir alternativkostnaden för stor?

– Om du får runt 6 procent i en i princip helt säker yield, jämfört med att köpa börsen som är betydligt mer riskfylld, så ändras kalkylen fort ju högre räntorna blir och då blir det svårt att se att det här bara ska fortsätta. Det måste finnas ett tak någonstans.

Kreativa metoder oroar

– Jag tror inte nödvändigtvis att någonting behöver gå sönder, men det jag är orolig för är att finansministrar och centralbanker tar till mer kreativa och okonventionella verktyg för att trycka ner räntorna.

Lite som Scott Bessent?

– Exakt. Sydkoreas finansminister var också nyligen ute och antydde att de kan behöva göra återköp (buybacks). Det oroar mig mer, för sådant kan i sig trycka räntorna ännu högre.

– Det bästa sättet att få ner räntorna är helt enkelt att avsluta kriget och återställa den globala energiförsörjningen. Då kommer vi att få se ett kraftigt nedställ i hela räntekurvan.

Det har pratats om att hyperscalers obligationsemissioner tränger ut andra emittenter på räntemarknaden. Gäller det även i Europa, eller främst USA?

– Jag tycker inte det syns i USA heller egentligen. Det är mycket snack, och vi kan se volymerna, men tittar man på löptidspremien på en amerikansk 10-åring så har den varit platt genom hela den här perioden. Om det fanns en märkbar utträngningseffekt borde löptidspremien ha stigit. 10-åringen styrs av långsiktiga inflationsförväntningar och den förväntade reella styrräntan. På marginalen kan det påverka framöver, men vi ser inget tydligt i datan ännu.

Fokusera på Frankrike

Det finns dock ett land där investerare på allvarligt börjat oroa sig för statsfinanserna.

– I Frankrike ser vi en kraftigt ökad riskpremie. Där har marknaden dragit öronen åt sig och satt en riskpremie gällande offentliga finanser.

Han skickar också med en uppmaning:

– Mer fokus på Frankrike. Det ser inte bra ut där.