Martin Blomgren: Gapet stängt – nu är potentialen snål

Är det bara en siffra man ska ta med sig från Sandviks kvartalsrapport så är det den organiska ordertillväxten på hela 24 procent i affärsområdet Mining. En siffra som speglar att kunderna, gruvägarna, kör sina maskiner för allt vad tygen håller nu när metallpriserna i allmänhet är höga.

I synnerhet gäller det för guldpriset – den mineral som Sandvik har högst exponering mot.

När Sandviks vd Stefan Widing beskriver efterfrågan på gruvsidan så är det tydligt att den här verksamheten nu har tänt på alla cylindrar. Orderingången kommer från både investeringar i befintliga gruvor, från nyetableringar och från ersättning av uttjänta maskiner. Parallellt ger den höga produktionstakten ett sug efter reservdelar och service. Även de digitala lösningarna uppges bita bra i marknaden nu.

Och det är tur det, för med en kraftig valutamotvind så landar den rapporterade orderingången för Mining på mer beskedliga 13 procent. För koncernen som helhet stiger orderingången organiskt med 16 procent, eller 7 procent efter att valutan har tagit sitt.

Ställt mot förhandstipsen är det också orderingången som är glädjeämnet i rapporten. Alla tre affärsområdena slår analytikerprognoserna med 2-3 procent medan Sandvik på både intäkter och rörelsevinst hamnar strax under förväntan.

Kvartalets rörelsemarginal (justerad ebita) på prick 19 procent är lite lägre än samma kvartal i fjol, det är lite lägre än väntat och det är också lägre än målintervallet på 20-22 procent. Men då ska man ha med sig att bara valutan tar ungefär 1,3 procentenheter på marginalen och givet det stökiga omvärldsläget där Sandvik uppger att de har lyckats motverka tullar och kostnadsinflation till fullo så är det svårt att klaga på lönsamheten i det här kvartalet.

Tagit ledartröjan i verkstaden

Aktiekursen är det som omväxling också svårt att klaga på i år då Sandvik har tagit ledartröjan i sektorn med en uppgång på närmare 40 procent om man inkluderar utdelningen.

En uppgång som hämtar stöd i den färska rapportens fina orderingång samt i lugnande signaler från verktygsdelen om att oktober inletts stabilt och att det främst är inom fordon som marknaden är svag.

Att Sandvik har slagit de flesta svenska branschkollegor på börsfingrarna i år innebär samtidigt att det stora värderingsgapet upp till bolag som Atlas Copco, Assa Abloy och Epiroc nu i princip är stängt. Som p/e-talstabellen nedan visar så ligger Sandvik runt snittvärderingen bland tio stora svenska industriaktier.

Trummar gruvsidan på, samtidigt som en piggare konjunktur drar med sig verktygssidan uppåt nästa år så är värderingen inget hinder för att Sandvik ska kunna fortsätta stiga på börsen, men då blir det mer drivet av vinsttillväxt än multipelexpansion.

Potentialen börjar därför se snål ut i mina ögon. Jag lockas mer av de två bolag som är kvar i lågmultipelklubben – Volvo och SKF – där både värdering, vinståterhämtning och i SKF:s fall en avknoppning kan ge aktien skjuts nästa år.