Martin Blomgren: Viktigaste frågorna inför Q3-rapporterna

Inför förra rapportperioden var den helt dominerande frågeställningen hur de amerikanska tullarna hade påverkat börsbolagens efterfrågan och resultat. Mindre än befarat, även om många vittnade om avvaktande kunder, är den korta sammanfattningen.

På aktiemarknaden vändes blickarna därför snabbt bort från recessionshot och handelskrig och mot möjligheterna för stigande framtida vinster. Exportbolag som tycks kunna hantera den nya spelplanen bra, solida banker och hoppet om att både penning- och finanspolitiska stimulanser ska få fart på konsumtionen har bidragit till att hålla vår hemmabörs under armarna. Drygt 3 procent lyfte Stockholmsbörsen med under det tredje kvartalet och i USA var återhämtningen ännu starkare – upp nästan 8 procent för det breda indexet S&P 500.

En ny våg av investeringsbesked inom AI och datacenter har samtidigt drivit på teknikjättarnas aktier i USA och Nasdaq Composite klättrade över 11 procent under kvartalet. Det innebär att vi går in i den här rapportperioden med en tuffare kravbild på bolagen, men också med hopp om att få några köttben när det kommer till utsikterna. Här är de frågor som kan sätta tonen när rapportfloden sköljer in de närmaste veckorna.

1. Andra vågens tulleffekter?

Trots avvaktande kunder och komplexa logistikflöden att hantera så har förvånansvärt mycket rullat på i god takt hos förvånande många företag, med bra hjälp av prishöjningar. Här finns samtidigt en risk att faran i vissa fall har blåsts över för tidigt. Inte bara för att nya tullar dykt upp på sistone, inom läkemedel och medicinteknik exempelvis, utan också för att hamstringseffekter och långa ledtider kan ha förskjutit effekterna. Ett konkret exempel är H&M som redan har rapporterat och som flaggade för att det är först i nästa kvartal som många av de varor man köpte in till högre tullsatser säljs. Den andra vågen kan bjuda på en negativ överraskning både för marginalerna och i form av återhållsamma kunder som sitter kvar på händerna.

2. Har vi svalt valutapillret?

Det är välkänt att dollarn har packat ihop och det är välkänt att det kommer att synas i form av rejäla resultatsmällar i exportbolagen. Många bolag ger en grov uppskattning och en känslighetsanalys, men det är likväl svårt att bedöma hur valutasäkringar och tajmningseffekter slår igenom, och det kan ha förbisetts lite väl mycket i vinstprognoserna.

Omvänt så kommer de positiva effekterna för inköpsbolag, som kläd- och teknikhandlare, med eftersläpning och där kan mycket väl en underskattning ligga i korten. Ytterligare en bit i det ganska komplexa valutapusslet är att relationen dollar och euro för vissa bolag är viktigare än kronan.

3. Växlar konsumenten upp?

Nu gasas det. I USA kom den första räntesänkningen för året för några veckor sedan och i Sverige överraskade Riksbanken strax därefter många bedömare med sin sänkning till 1,75 procents styrränta. Regeringen har samtidigt lagt fram en offensiv höstbudget som ska göra livet lättare för hushållen. Att det ljusnar syns också i Konjunkturinstitutets konfidensindikator för hushållen som steg i september för femte månaden i följd.

Det vore konstigt om denna cocktail inte börjar ge viss effekt i efterfrågan hos konsumentbolagen på börsen och det blir intressant att se om, och vad, konsumenterna har shoppat. Är det mest livsmedel, baskläder och andra dagligvaror som tickar på, eller får vi till slut se ett lyft även för lite större sällanköpsvaror? Bolag som Thule, Dometic, Nobia, Electrolux, Byggmax och BHG skulle alla må bra av ett ökat ekonomiskt självförtroende hos kunderna.

4. Personbilar i en bubbla?

De få varningsskott som har avlossats hittills har i stor utsträckning varit bilberoende och Europatunga. Volkswagen har varnat för ett lägre helårsresultat till följd av svag efterfrågan i Kina och tulleffekter i USA, och har pausat produktionen av flera elbilsmodeller i Tyskland. Porsche, huvudägt av Volkswagen, har flaggat för att man skrotar planen på vissa elbilsmodeller och även bilkonglomeratet Stellantis har dragit i produktionsbromsen. Här är det såväl Opel som Alfa Romeo och Fiat som anpassar sig till en svagare efterfrågan i Europa. Även på lastbilssidan ökar oron för att återhämtningen kan bli trögare än väntat och de första guidningarna för 2026, hos exempelvis Volvo, blir spännande läsning.

Direkta fordonsunderleverantörer bör ha känt av en trög marknad, och även om personbilsexponeringen hos många av de stora svenska industribolagen har minskat så är den inte borta.

5. Kristallkulan klarnar?

Nu är vi på väg in i börsens skymningsland där dåliga nyheter inte alltid straffas så hårt, om bara investerarna kan övertygas om att det ljusnar framåt 2026. Det är nu värderingsmultiplar och argumentationen i analytikernas köpcase börjar förskjutas mot utvecklingen under nästa år och det är nu optimistscenariot behöver uppbackning från bolagens håll. Frågan är hur detaljerat och hur långt fram börscheferna vågar speja i sina utsikter. Kan de bjuda på nytt börsbränsle och ge bilden av ett ljusare år bakom hörnet – eller drar de ned gardinen för en överoptimistisk börs?