Meta fiskar i Europas skuldpool: ”Slagsmål om kapitalet”

Det är Financial Times källor som uppger att Meta är på väg att doppa tårna i Europas obligationsmarknad. Meta vill självt inte kommentera uppgifterna och det är inte heller känt hur mycket pengar techjätten vill hämta i Europa.

Men om uppgifterna stämmer är det ingen dum idé av Meta. Det menar Stefan Westfeldt, förvaltningschef på Vinga Asset Management, som sysslar med investeringar i högräntepapper.

I USA är runt hälften av obligationerna med högre investeringsklass redan AI-relaterade, pengar som lånas upp till bland annat utbyggnad av datacenter och infrastruktur, säger han.

– Det gör att den marknaden är ganska mättad. Anledningen till att Meta kommer till Europa och emitterar en obligation är att det är smart för dem att hämta pengar från en annan pool där AI inte dominerar lika mycket.

Pengar upplånade i Europa är helt enkelt billigare än i USA just nu, konstaterar han.

– Sedan har Meta verksamhet och projekt i Europa som de vill finansiera. Då kan det också vara smart att finansiera investeringarna i samma valuta som man har sina kostnader och investeringar i.

Räntan på amerikanska statsobligationer med längre löptider – inte minst tio år – har varit en huvudvärk för investerare under hösten. En del av förklaringsmodellerna som presenterats är att statsobligationer tvingas konkurrera om medlen med AI-bolagen, vilket jagar upp räntorna.

Det syns tydligt att det finns en konkurrens mellan statsobligationer och AI-obligationer på marknaden, säger Marion Le Morhedec, investeringschef vid Fidelity International, till Financial Times.

– Frågan om huruvida man som förvaltare bör investera i en 30-årig obligation från en hyperscaler (snabbväxande techbolag, reds. anm) eller en motsvarande statsobligation är relevant på ett sätt som den inte har varit tidigare.

Men det är inte bara Metas intåg som är boven i dramat, säger Stefan Westfeldt. Den amerikanska ekonomin befinner sig i en investeringsboom, samtidigt som ekonomin på flera håll är på väg in i en högkonjunktur och inflationsförväntningarna stiger. Allt det bidrar till att trycka upp räntorna.

Europa sena i cykeln

Meta lär – om Financial Times uppgifter stämmer – hämta in rätt stora belopp på den europeiska marknaden. Men kapital finns, menar han.

– De lånar upp väldigt stora summor pengar, så det är klart att det då finns mindre kapital till annat. Men å andra sidan har Europa inte haft en investeringsboom på samma sätt som USA. Här finns det mer ledigt kapital och historiskt sett har vi inte besvärande räntor i Europa.

Inte än i alla fall. Men får Meta sällskap av övriga amerikanska techjättar, samtidigt som även Europa går in i en högkonjunktur är det inte omöjligt att även de europeiska räntorna stiger till nivåer som inte setts på i alla fall ett par decennier.

– Det kommer att trycka upp räntorna här också, eftersom det blir slagsmål och kapitalet. Det är ett nytt läge som vi inte har varit i på väldigt länge, och det är väldigt många som inte riktigt är redo för den räntevärld som vi är på väg in i, säger han.

För exempelvis bolånetagare ute i Europa innebär det högre ränteläge för de hushåll som behöver lägga om sina lån, så effekten kommer gradvis. En del sektorer i näringslivet lär dock få det svettigt ganska snart om räntorna stiger till högre nivåer, däribland fastighetsbolag och bostadsbyggare.

”Inte bra för statsfinanserna”

Men andra företag lär kunna tugga i sig en högre nivå, menar han.

– Det är klart att det blir dyrare för dem, men samtidigt tror jag att effekten av att vi faktiskt går in i en högkonjunktur är stark. De kommer ändå att gynnas av utvecklingen genom bättre resultat och högre tillväxt. Högre räntekostnader är därför ett mindre problem för bolagen i dagsläget.

Vad händer med statsobligationerna om fler techjättar följer Metas exempel och börjar hämta pengar i Europa?

– Då drar det med sig statsobligationerna också. Det finns en ändlig mängd kapital och nu börjar de slåss om pengarna. Länder med stora statsskulder, som Tyskland, Frankrike och Italien kommer att drabbas av dyrare upplåning. Det är inte så bra för statsfinanserna i många europeiska länder.

För svenskt vidkommande är läget dock inte så allvarligt. Den låga statsskulden gör att Sverige dels har utrymme att betala högre räntor, dels har det gett Sverige en kvalitetsstämpel på den europeiska obligationsmarknaden. Det kommer knappast vara några problem för Sverige att få in sina tänkta lånade pengar, menar han.

Det är inte helt ovanligt att amerikanska storbolag går till Europa för att låna upp kapital. Det har bland annat hänt med oljejättar tidigare om åren.

Skillnaden nu är att det handlar om techbolag som dammsuger obligationsmarknaden på allt tillgängligt kapital, till AI-investeringar vars avkastning investerare på sina håll har börjat oroa sig för.

USA-räntan närmar sig smärtgräns

Torsten Sløk, chefsekonom vid den globala riskkapitaljätten Apollo, varnade i ett inlägg tidigare i september för att en inbromsning i ett hörn av AI-marknaden kan riskera en dominoeffekt.

”Kreditnarrativet för hyperscaler-bolagen vilar på ett konsensusantagande om att det operativa kassaflödet ska trefaldigas från 600 miljarder till 2 000 miljarder dollar. Om det inte sker är risken att AI-trejden försvagas, avkastningsskillnaden blir större, kapitalinvesteringsplanerna kapas och i slutänden att den amerikanska tillväxten bromsar in”, skrev han då.

Stefan Westfeldt, som arbetar med högräntemarknaden, är dock överlag positiv till att Europas räntemarknad ”åter börjar normaliseras”, som han uttrycker saken. Men i USA ser långräntorna ut att närma sig smärtgränsen.

– Där börjar det sticka iväg. Nu ska nog räntan inte gå upp så mycket mer i USA, då kan det bli jobbigt, tror jag. Men USA har kommit lite längre i konjunkturen och Europa har börjat få fart nu, så vi ligger i lite olika faser.