Meta jagas för bluffar – Axell: "Bedrövligt"

Den omtyckta tv-profilen är upprörd över situationen. Idioter, tycker hon.

Efter 18 år som programledare för SVT:s Fråga Doktorn har Suzanne Axell byggt upp en stor tillit hos sin publik. Men nu sprids osannolika artiklar om henne med rubriker som ska chocka svenska folket.

Vänner frågar om det verkligen stämmer. Naturligtvis inte. Men varför sprids det då?

Facebook – med sina tre miljarder användare – är nu en helt annan plats än hur det såg ut när det grundades. Från att vara ett forum där du kunde ha kontakt med vänner och spela spel har det blivit något helt annat.

Om du inte syns här, finns du inte. Med några knapptryck och lite pengar kan du skräddarsy din publik i en gigantisk annonsmarknad. Facebook blir livsviktigt i marknadsföring.

En idealisk annonsplats – för både företag och bedragare.

"Råttinvasion”

Uppgivenheten hos de svenska kändisarna har funnits länge. Suzanne Axell är långt ifrån ensam, och hon var inte heller den första.

Artiklarna om Filip Hammar spreds åren innan pandemin. Det påstods att Filip Hammar i talkshowen Skavlan berättat om sina investeringar i kryptovaluta och blivit rik. Den som läste uppmanades göra likadant. Problemet: Tv-profilen har aldrig pratat om det i programmet och de som följde uppmaningarna blev lurade på pengar.

Filip Hammar kallade annonserna för en “råttinvasion” och kopplade in både jurister och en säkerhetsfirma. Flera andra kända ansikten dök upp i samma typ av bluffartiklar. Problemen växte.

Sommaren 2022 gick 22 svenska kändisar ut i DN Debatt med sylvass kritik mot Facebooks moderbolag Meta.

Regissören Felix Herngren plockade in advokater.

Fokus på Olof Lundh

Fenomenet har granskats i omgångar av olika medier. Facebooks moderbolag – Meta – har svarat att det jobbas med frågan. Men annonserna fortsätter att dyka upp.

Tillsammans med Suzanne Axell har sportjournalisten Olof Lundh varit särskilt drabbad under den senaste tiden.

Varianterna på annonserna är många. “Olof Lundh kan inte förklara varifrån alla kontanter i hans bil kommer” står det i en, “Olof Lundh har häktats” står det i en annan. Liknande artiklar har även synts på X, tidigare Twitter.

Flera av annonserna leder till en fejkad artikel från Aftonbladet som handlar om att sportjournalisten har häktats efter att han avslöjat “känslig information som skulle skada Sveriges ekonomi".

I Metas annonsbibliotek – där man kan söka och sortera efter annonser – går det i september att koppla 100 fejkannonser om Olof Lundh, bara till ett konto. En del plockades bort, men många nådde ut till flera tusentals användare. Enligt expertis på området får Facebook betalt allt mellan två och tjugo kronor per klick.

– Jag tycker det är sorgligt att Meta och andra skamlöst tjänar pengar på att sälja bluffannonser där folk riskerar att bli lurade och parallellt använder mig och andra samt medier. Samtidigt har jag svårt att hetsa upp mig för mycket – det är så mycket påhitt, säger Olof Lundh.

Men trots det hör många av sig till honom.

– De undrar om det stämmer, om man kan få en passiv inkomst. Jag har svårt att förstå hur man kan gå på det, men jag har insett att människor blir lurade.

"Meta bryr sig inte"

På sin blogg berättar IT-specialisten Karl Emil Nikka om sin pågående granskning. Han har jagat Meta länge. I somras kunde han visa hur betaljätten Visa blev hackad på plattformen och därefter spred annonser om investeringsbedrägerier.

Han säger att ingen kändis och inga kända företag egentligen går säkra:

– Det kommer nya exempel varje dag. Bedragarna hackar ofta verifierade konton – och i många fall även deras betalningsuppgifter – och betalar för att skicka ut de här fejkade artiklarna.

I fallet om de 100 annonserna om Olof Lundh så kom de från ett konto som uppges tillhöra en amerikansk författare. Karl Emil Nikka samlar på olika bluffannonser och försöker få Meta – Facebooks moderbolag – varse om problemen genom att anmäla alla han ser.

– Men Meta bryr sig inte, säger han.

Av 15 tydligt fejkade Olof Lundh-annonser plockades en bort efter anmälan. Ytterligare fyra efter behandlad överklagan.

– Men Facebook skulle aldrig ha släppt igenom de här annonserna från början. Det visar på hur stora brister de har i sitt system. Få av de jag anmäler blir bortplockade.

I Malmö sitter juristen Lars Olofsson på sitt kontor och sliter sig i håret. Han för inte kändisarnas talan, utan de som blivit lurade. Det handlar om mångmiljonbelopp som gått förlorade, som han anser Meta bör hållas ansvarigt för.

– Jag representerar ungefär 6 000 brottsoffer över hela världen.

Lars Olofsson kallar sig själv för kontroversiell. Han har suttit inne för bokföringsbrott och är tydlig med sina ambitioner. Efter bara några minuters samtal framgår det att inget kan stoppa honom i hans kamp mot Meta.

– Senast jag räknade kommer mina klienter från 108 länder över hela världen. Den gemensamma nämnaren är att man på något sätt blivit lurad via marknadsföring på Facebook. Det är ett favoritställe för de här bedragarna.

Juristen fick bland annat stor uppmärksamhet när han var med och stämde Facebooks grundare Mark Zuckerberg i slutet av 2022. Det grundade sig i ett cannabisbedrägeri, som annonserades på Facebook, där många svenskar drabbades.

Men Lars Olofssons stämning, som syftade på att peka ut techtoppen som medhjälpare till grovt bedrägeri, ledde ingenstans. I våras skickade han in en ny stämning gällande samma bedrägeri. Denna gång mot Facebook Sverige, men inte heller då kom han någon vart.

Därför riktar han i stället blicken över Nordsjön. Han jobbar för att förbereda en stämningsansökan mot Meta i Storbritannien.

– I grunden är det samma bevismaterial och samma argument. Men i England vill man från lagstiftarens sida hjälpa de som vill göra det här. Det är betydligt vanligare med enskilda åtal där.

Brottsvinsterna ökar

Bakom annonserna och investeringsbedrägerierna står stora internationella brottsnätverk, enligt polisens bedömning. Det finns uppgifter som pekar på att organisationerna har sina baser i delar av Europa, USA och Afrika.

Nu slår Finansinspektionen larm. Vinsterna som de kriminella gör i investeringsbedrägerier ökar i raketfart. Under 2023 uppgick brottsvinsterna till 2,3 miljarder kronor i Sverige, vilket är 47 procent mer än året innan, samtidigt som mörkertalet bedöms vara stort. Hittills i år har myndigheten gått ut med varningar om 2 000 företag som i huvudsak ägnar sig åt investeringsbedrägerier.

Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, kallar svenskar för särskilt utsatta.

– Dels är vi vana att investera pengar på olika sätt, jämfört med många andra länder, dels är vi i regel duktiga på engelska. På så sätt blir vi bra måltavlor.

Men Finansinspektionen står maktlös inför en del av problemen. Myndigheten för tillsyn över företag på svenska marknaden och kan bara varna för utländska företag. Större är inte deras verktygslåda.

– Jag kan konstatera att det här rör sig om ett samhällsproblem. Vi hör inte om bankrån längre, utan nu dominerar de här brotten. Det är viktigt att samhället är på tå.

Gruvmiljardärens drag

Dygnet runt sitter en mindre grupp av cybersäkerhetsexperter och skannar Facebook på uppdrag av den australienska gruvmiljardären Andrew Forrest.

Enligt tidningen The Wall Street Journal letar de efter material på sin chef som är fast besluten om att ställa Facebook till svars. Forrest, som med sin familj är näst rikast i Australien, har lovat att spendera stora summor i fajten.

Problemet med fejkannonser är globalt och miljardären, också känd som “Twiggy”, säger sig ha försökt stoppa annonserna i flera år. Han står nu bakom en stämning som Meta inte lyckats få nedlagd. Domstol i Kalifornien avvisade deras försök, vilket sågs som unikt.

Han är heller inte ensam. I maj i år lade den japanska miljardären och influencern Yusaku Maezawa ut kopior på sin stämningsansökan mot Facebook Japan och Meta på X, tidigare Twitter, skriver tidningen Japan Times.

Polska miljardären Rafal Brzoska, även kallad “Locker King", har liknande planer. Tillsammans med sin polska tv-kändisfru vill grundaren av logistikföretaget InPost stå upp mot Meta.

Men tålamodet börjar tryta även i Sverige. Vid Utgivarnas mediescen under Almedalsveckan i år var det medietopparnas tur att säga ifrån.

Från organisationen Utgivarna slog sig Viveka Hansson, programdirektör för nyheter och samhälle på TV4, sig ner tillsammans med Anne Lagercrantz, SVT:s vice vd, James Savage, ordförande för Sveriges tidskrifter, och Thomas Matsson, Senior Advisor på Bonnier News.

På andra sidan mötesbordet: Janne Elvelid, Metas svenska policychef.

– Då framförde vi det som de egentligen redan visste om; att det här måste upphöra. Både fejkannonser och att man utnyttjar både medarbetare och varumärken. Vi framförde även kritik mot att det är krångligt att anmäla, säger Viveka Hansson.

Men Utgivarna är besvikna på utvecklingen sedan dess.

– Nu diskuterar vi hur vi ska eskalera frågan. Steg ett skulle kunna vara att uppvakta kontoret i Dublin (Metas europeiska huvudkontor reds. anm).

Hon säger att Utgivarna noga följer det som sker i våra grannländer. I Norge har mediebolag hotat att stämma Meta och i Danmark har annonserna uppmärksammats i en kampanj.

– Vi har fått nog nu. Eller, vi har egentligen fått nog för länge sedan, säger Viveka Hansson.

Suzanne Axell vill inte behöva att agera mot techjätten. Hon anser att ansvaret ligger hos Meta.

– Jag tycker det här är bedrövligt. Jag tycker synd om mina kollegor och tycker synd om mig själv. Meta ska skämmas, säger hon.

Men mest synd är det för de som luras på kändisarnas bekostnad, vill hon betona.

– Vi i media är vana att få våra smällar, men de som drabbas… Det är bedrövligt.

– Det sitter idioter som tjänar pengar på det här. Det är rent bedrägeri, säger hon.

Fotnot: Finansmagasinet har sökt Meta, men har inte fått någon återkoppling.