Missnöjet pressar Trump – men vänstern kan bli hans räddning

Mellanårsvalet rycker allt närmare – och ekonomin har utvecklats till en huvudvärk för Donald Trump.

Sedan början av 2025 har amerikanernas konsumentförtroende fallit kraftigt, samtidigt som matpriserna fortsatt uppåt och årets kraftiga bensinprisuppgång gjort vardagen ännu dyrare.

Men bilden av den amerikanska konsumenten är betydligt mer motsägelsefull än så. Trots pessimismen och de stigande kostnaderna har konsumtionen hållits uppe förvånansvärt väl.

– Man kan säga att konsumentmätningarna inte har varit någon bra guide för konsumtionen egentligen. De väldigt tydliga samband vi såg innan pandemin har inte riktigt återupprättats efter pandemin. Så frågan är hur stora växlar man ska dra på det egentligen, men det är ett varningstecken naturligtvis, att hushållen är missnöjda med ekonomin, säger SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman.

Johan Löf, prognosansvarig och seniorekonom för USA, Kina och Sverige på Handelsbanken, pekar på ytterligare en förklaring till glappet mellan pessimismen och den faktiska konsumtionen: att hushållen bedömer den egna ekonomin annorlunda än ekonomin i stort.

– Vi människor har en mycket sämre uppfattning om sådant som är lite mer perifert för oss och sådant som är mer abstrakt. Vi kan se vad vi får för lön på kontot, men det är väldigt svårt för ett vanligt hushåll att svara på: Ska den ekonomiska tillväxten öka? Ska inflationen öka eller minska? Det är svårare grejer.

Pengarna bakom motståndskraften

Den egna ekonomin är däremot betydligt mer konkret.

– Den här oron över världen där ute och makroekonomin dämpar inte lika mycket vad man tror om sin egen hushållsekonomi, för den kan man ju se rakt upp och ner. Man vet vad som händer med en själv och ens grannar, vad som händer med jobbarkompisarna och vad som händer med företaget man jobbar på. Och när folk går ut och agerar konkret med plånboken, då agerar man mer utifrån vardagen och det som ligger närmast en själv.

Motståndskraften sammanfaller också med en kraftigt fallande sparkvot, från omkring 5 procent i början av 2025 till under 3 procent i dag.

– Det här har gått hand i hand med en stark förmögenhetsutveckling, driven av aktiemarknaden framför allt. Där vet vi att förmögenheter generellt är ojämnt fördelade, och ännu mer gäller det aktieförmögenheter. Det skulle tyda på att den motståndskraftiga konsumtionen delvis har drivits av de mer välbeställda hushållen, säger Kopelman.

Löf delar bilden av en tudelad konsument, men pekar på att börsuppgången nått bredare än bara de allra rikaste.

– Det är en tudelad bild fortfarande, såvitt jag kan se det. Amerikanerna har åtnjutit en längre tid av bättre avkastning på börsen och uppgångar i tillgångspriser, och det är fler än de allra rikaste amerikanerna som har aktier. Aktieägandet har gått upp i USA under en lång tid.

Han jämför utvecklingen med hur aktieägandet breddats i Sverige.

– Vi svenskar kanske har vuxit upp med att det för några årtionden sedan pratades om att vi var unika i att aktieägandet var spritt i många grupper i samhället, men amerikanerna har också gått åt det där hållet. Så det är många som har nytta av det där.

Börsen är heller inte den enda förklaringen till motståndskraften. Löf pekar på en arbetsmarknad som fortfarande är stark och en fortsatt god löneutveckling.

– Arbetsmarknaden är fortfarande ganska bra. Den har dämpats efter den allra galnaste hysterin efter pandemin. Det är fortfarande en arbetsmarknad som är i balans. Det är en god arbetsmarknad, de flesta har jobb. Det är klart att det finns arbetslöshet, men det är inte något stort problem.

Även löneutvecklingen ger stöd.

– Man har mycket bra löneökningar i bagaget. De senaste åren har löneökningarna saktat av lite grann, men de är också på en nivå i dag som är i linje med goda år historiskt i USA, så det är lätt att glömma bort att bara för att vi hade några kanonår vad gäller löneökningarna så är det inte dåligt nu, utan det är fortfarande bra. Så det finns mycket styrka där, säger Löf.

Men flera av de faktorer som hållit konsumtionen under armarna kan vara på väg att tappa kraft. Kopelman pekar på vårens stora skatteutbetalningar, som stärkt hushållens ekonomi.

– Vi har sett ett generellt stöd under våren från de stora skatteåterbäringarna. Det här har väl kompenserat till stor del för effekten av höga bensinpriser. Nu är de här utbetalningarna i stort sett slut och samtidigt ligger bensinpriset kvar på en hög nivå, och då finns det väl anledning att räkna med att konsumtionen dämpas framöver, säger hon.

Och bensinen är långt ifrån den enda kostnaden som stigit. Matpriserna har fortsatt stigit uppåt, och även flygresorna har blivit betydligt dyrare under 2026.

– Många upplever redan att det där är en kris. Man känner att man inte riktigt har kommit tillbaka på fötter efter den förra inflationskrisen, att man fortfarande har svagare köpkraft än förut och det är därför det pratas om problemet med höga levnadskostnader, att folk är missnöjda med Trumps hantering av inflationen som han lovade att få ner, och nu har bensinpriset gått upp i stället, säger Löf.

Kopelman pekar på att problemet inte försvinner bara för att inflationstakten kommer ner.

– Men det är klart att för hushållen är det inte bara inflationstakten som spelar roll utan också prisnivån. Och det var det vi såg efter Biden också, att även om inflationstakten växlar ner så är det så att har du en väldigt hög prisnivå så försämrar det köpkraften för hushållen och det tar lång tid att ta sig tillbaka från det.

Trumps brutna löfte

Missnöjet syns också i politiken. Kopelman beskriver ekonomin och inflationen som ett stort problem för Trump inför mellanårsvalet.

– Det är ett stort problem och det ser man. Förtroendesiffrorna för Donald Trump har rasat och det gäller särskilt synen på hur väl Republikanerna hanterar ekonomin.

Just inflationen var dessutom en central fråga när Trump återvände till Vita huset.

– Han valdes ju efter ett stort missnöje med hur inflationen stack iväg under Bidens mandatperiod och han lovade att få ner inflationen, och det har inte skett, utan tvärtom har det vänt upp igen nu. Inte till samma nivå som under Biden, men ändå: det går åt fel håll. Och det var inte vad han lovade väljarna. Så det är klart att det slår igenom i opinionssiffrorna, säger Kopelman.

Men det ekonomiska missnöjet behöver inte innebära någon enkel resa för Demokraterna. Löf pekar på en utveckling inom partiet som kan gynna Republikanerna.

– Det man kan säga i marginalen är att det har seglat upp en del demokratiska kandidater som har vunnit primärval och kommer att ställa upp i valet i höst, som ligger väldigt långt ut på vänsterkanten, som tillhör Democratic Socialists of America, en falang inom Demokraterna som är väldigt långt ut på vänsterkanten, och det pratas om att det kan skrämma bort mittenväljare från Demokraterna. Så det blir nog ett väldigt spännande mellanårsval.

Den stora risken: en AI-svacka

När de blickar framåt pekar både Kopelman och Löf ut samma tydliga risk: en sättning på börsen, inte minst kopplad till AI-boomen.

– Ett orosmoln är ju faktiskt att man skulle få en väldigt kraftig sättning på börserna, kopplat till osäkerhet kring den här AI-utbyggnaden, säger Kopelman.

En AI-svacka skulle enligt Löf kunna få betydligt bredare konsekvenser.

– Om man får en svacka där kan du få en dubbelsmäll där både konjunkturen bromsar in lite grann och de nya industrijobb som har börjat skapas går tillbaka lite grann. Vi får en börssättning som tar bort lite av de här inkomstökningarna som hushållen har åtnjutit. Då kan du plötsligt ha en situation där inflationen fortfarande är hög på grund av Mellanöstern och lite kvardröjande andra effekter, men du får en svagare arbetsmarknad, svagare inkomstutveckling. Det vore tufft för hushållen.

I ett sådant scenario räknar Löf med att Fed skulle byta fot.

– Jag skulle tro att man blir mjukare i politiken, att man skulle sänka räntan eller avstå från räntehöjningar för att stötta realekonomin. Erfarenheten är att när ekonomin försvagas väsentligt och finansmarknaderna försvagas väsentligt, då kommer förr eller senare inflationen också att dämpas. Det blir lättare att då säga att den inflationsimpuls vi har från Mellanöstern och det som är kvardröjande från tullarna fortfarande, det kommer att passera, nu måste vi stötta upp konjunkturen så att inte inflationen blir för låg i framtiden och arbetsmarknaden blir för svag. Så jag skulle tro att det blir ett mjukare Fed vi får se i ett sådant läge.