TOPPNYHETER:

Misstänkt honungsfälla kan störta Huang: ”Stora konsekvenser”

Nvidias vd Jensen Huang är i blåsväder efter en utomäktenskaplig affär med en misstänkt kinesisk spion. En del ser det som sannolikt att han kommer tvingas avgå från sin post i AI-universumets absoluta epicentrum. Det skulle sannolikt få stora konsekvenser, enligt techförvaltaren Albin Eriksson. Samtidigt är ”honungsfällor” en vanlig strategi inom underrättelsetjänsten.
– Det är nog den mest klassiska metoden som finns, säger författaren Mathias Ståhle.
Nvidias vd Jensen Huang.
Nvidias vd Jensen Huang kan tvingas avgå efter den misstänkta otrohetsaffären med en utpekad misstänkt kinesisk spion.
Hämta EFN:s app för iOS och AndroidGratis för iOS och Android: nyheter, analyser, börs, video, podd. Ladda ner gratis

I ett öppet brev till de anställda bad Jensen Huang om ursäkt för att han varit otrogen mot sin fru. Den utpekade älskarinnan, Alice Huang, var fram tills nyligen högt uppsatt chef på ett Singaporebaserat techbolag som var kund till Nvidia.

Alice Huang har pekats ut som misstänkt kinesisk spion av amerikansk underrättelsetjänst, vilket Donald Trump enligt medieuppgifter ska ha fått reda på redan i höstas utan att agera på det.

Jensen Huang har tidigare hävdat att relationen med Alice Huang varit strikt professionell, ”ingenting ovanligt eller oväntat” i kundrelationer.

Men nu är affären alltså ute i ljuset och Nvidia har inlett en intern utredning av misstankarna om Alice Huangs koppling till den kinesiska underrättelsetjänsten. Peking har slagit tillbaka mot misstankarna och kallat dem för ”smutskastning av Kina”.

Styrelsen stöttar Jensen Huang

Nvidias styrelse ”prioriterar USA:s nationella och ekonomiska säkerhet, som är av största vikt för både Nvidias och dess aktieägares intressen”, skriver bolaget i ett uttalande och fortsätter:

”Styrelsen har ingen anledning att tro att nationella säkerhetshemligheter eller affärshemligheter gällande Nvidia komprometterats, men utredningen kommer emellertid att granska all tillgänglig information. Jensen stöttar till fullo genomlysningen och ämnar samarbeta.”

Styrelsen uppger också att man har fortsatt förtroende för både Jensen Huang och hans ledningsgrupp.

Porträtt av en ung man med lockigt, ljust hår. Han bär svart skjorta över vit t-shirt, står med korsade armar och tittar in i kameran med ett lätt leende.
”Det finns ingen självklar tronföljare i Nvidia”, konstaterar Lannebos förvaltare Albin Eriksson. Foto: Pressbild

Men bland bedömare mumlas det ändå om att han kan komma att tvingas avgå från sin post. Vad det skulle få för konsekvenser är svårt att överblicka, menar Lannebos techförvaltare Albin Eriksson.

– Jensen är inte en traditionell vd på det sättet, utan han är väldigt viktig för Nvidia. Det finns en hel del ”nyckelpersonsrisk” – han är medgrundare och verkligen företagets ansikte utåt. Att byta ut honom eller ledningen skulle kunna få ganska stora konsekvenser, säger han.

Han betonar att den interna utredningen bara är i startblocken än så länge. Bilden framåt hänger på vad den sedan visar.

– Det kan ju få implikationer, som att USA börjar se Nvidia mer som en säkerhetsrisk framåt. Jensen har hållit ganska hårt på linjen att Nvidia vill fortsätta sälja sina produkter till Kina, så det här kan verkligen påverka det.

Det är också svårt att se vem som skulle kunna fylla Jensen Huangs skor om han skulle tvingas bort. I första läget lär finanschefen Colette Kress få kliva in, men det är förmodligen i så fall bara under en övergångsperiod.

– Förtroendet för Kress är väldigt högt hos marknaden, hon har varit med länge och onekligen gjort det väldigt bra hittills. Så förtroendet finns där, men om marknaden skulle uppskatta det… Jag tror att marknaden hellre vill se en mer tekniskt inriktad permanent vd i så fall.

Nvidia – från gamingkort till AI-ekonomins epicentrum

Grundades 1993 av Jensen Huang, Chris A Malachowsky och Curtis Priem för att utveckla 3D-grafik för datorer och spel. 

I mitten av 1990-talet lanserade Nvidia tidiga grafikchip och blev en etablerad aktör inom PC-spel. 

1999 lanserar bolaget Ge Force 256, som brukar beskrivas som ”världens första GPU” och markerade en viktig milstolpe i datorhistorien. GPU är kort för Graphics Processing Unit och används för att hantera avancerad grafik i exempelvis datorspel. 

Samma år noteras Nvidia på Nasdaq. Aktien noteras kring 4 dollar styck och bolaget passerar 1 miljard dollar i börsvärde kort därefter. 

2006 sjösätter Nvidia teknikplattformen CUDA som blev grundläggande för utvecklingen av de chip som behövs till AI.

Sedan dess har Nvidias chip i allt högre utsträckning varit centrala för AI-utvecklingen, särskilt inom det som kallas generativ AI där exempelvis Chat GPT räknas in. 

2025 uppgick börsvärdet till över 5 000 miljarder dollar – det första bolaget någonsin att nå den milstolpen. Kursen nådde nästan 240 dollar i oktober, den högsta nivån någonsin. I dagsläget handlas aktien kring 185 dollar.

Källa: Nvidia, Wikipedia

Oro för pressar Nvidias aktie

Nvidias aktie har pressats i förhandeln och har varit ner 4–6 procent sedan nyheten om affären började rapporteras – motsvarande cirka 2 000 miljarder dollar i börsvärde om nedgången håller i sig efter öppning.

Men det är inte en moralisk bedömning av Huangs privatliv marknaden handlar på, konstaterar Albin Eriksson.

– Det finns en oro just nu, en risk på sikt. Styrelsen har sagt att de har fortsatt förtroende för Jensen och resten av ledningen, men risken för vd-byte har ökat. Och risken för hårdare exportrestriktioner från USA till Kina har också gått upp.

Det faktum att hela sentimentet i AI-relaterade sektorer var skakigt förra veckan – techtunga Nasdaq 100 rasade över 5 procent i torsdags – lär dock inte påverkas ytterligare av Nvidia-vd:ns snedsteg, menar han.

– Vi måste ju självklart vänta och se vad utredningen kommer fram till. Men just det här ser jag mer som en lite mer kortsiktig sak som marknaden kanske inte lägger så stort fokus vid, tills vi får svaret.

Amerikansk underrättelsetjänst misstänker att Alice Huang har rekryterats av kinesisk underrättelsetjänst för att specifikt samla in information kring Nvidias tillverkning, som Kina vill komma åt för att ta sig framåt i AI-kapprustningen.

”Honungsfällor mest klassiska metoden”

För Mathias Ståhle, undersökande journalist och författare till bland annat boken ”Främmande makt: Utländska spioner på svensk mark”, ser fallet ut att vara en klassisk ”honungsfälla”.

Honungsfällor är de facto en strategi som används av många länders underrättelsetjänster, också av Kina, menar han.

– Det här är nog den mest klassiska metod som finns. Man krokar upp folk och får dem att bli agenter som medvetet eller omedvetet läcker hemligheter till främmande makt, säger han.

Strategin har använts under alla tider och må kännas daterad, men den är ”jätteeffektiv", konstaterar han. En underrättelseofficer som har som uppdrag att samla in information om ett annat land behöver rekrytera en agent som kan skaffa tillgång till informationen – exempelvis genom att inleda en relation med en central person.

– Helst vill man inte tvinga eller hota motparten att lämna information, även om det också händer. Det är inte lika effektivt. Idealet är att hitta en person som vill lämna information av ideologiska eller psykologiska skäl.

Porträtt av en medelålders man med kort hår, mörk rock, vit skjorta och randig slips. Han står i en stor, dunkel hall och tittar allvarligt in i kameran.
Mathias Ståhle tror inte att medvetenheten om risken att bli måltavla för underrättelsetjänster är så stor inom näringslivet i stort: ”De är inte vana att röra sig i de salongerna, de är ju snarare rädda att bli lurade på pengar eller utpressade av ekonomiska skäl.” Foto: Rickard L. Eriksson/press

Enligt Mathias Ståhle kan agenter rekryteras och sedan skickas ut med specifikt uppdrag att ”förföra” eller närma sig lämplig högt uppsatt person – eller så kan människor i närheten av lämpligt högt uppsatt person sökas upp av underrättelsetjänsten och rekryteras efter att relationen redan är etablerad. Det beror på hur utstuderad operationen är, menar han.

I fallet Jensen Huang uppges kvinnan ha rekryterats efter att ha träffat Huang, rapporterar Financial Times. Det låter rimligt, menar Mathias Ståhle.

– När det gäller just Kina så har man en lag som säger att alla kinesiska medborgare, oavsett var i världen de bor och oavsett om de har medborgarskap någon annanstans, är skyldiga att hjälpa till när underrättelsetjänsten kommer och frågar. Därmed inte sagt att alla från Kina är suspekta, men alla får därmed en sårbarhet. Det gäller särskilt om de har släktingar eller familj som finns kvar i Kina och som riskerar att råka illa ut om de inte lyder.

Singapore populärt för Peking

Amerikanska medier har ännu inte fått klarhet i Alice Huangs bakgrund. Däremot vet man att hon har jobbat på ett it-företag i Singapore – ett särskilt populärt tillhåll för kinesisk underrättelsetjänst, säger han.

– Man vet att Kina opererar väldigt mycket i Singapore, som ligger precis i skärningspunkten mellan USA och Kina. Att Kina har behov av att veta vad Nvidia håller på med, det är uppenbart, säger han och påpekar att USA:s exportrestriktioner för chip till Kina gör att Kina hamnar efter i kampen om AI-dominans.

– Det här blir ett sätt att runda sanktionerna, säger Mathias Ståhle.

Det finns gott om dokumenterade fall av honungsfällor i världshistorien, men de allra flesta rör diplomater eller personer inom försvarsledningen. Att företagsledare av Jensen Huangs dignitet skulle hamna i det är dock mer ovanligt, menar han.

– Det finns inte en diplomat i hela världen som inte fattar att det här är en risk, där finns en medvetenhet som jag inte riktigt tror finns i det privata näringslivet alla gånger – även om den borde göra det.

Är det vanligt att underrättelsetjänster använder sig av den här strategin för företagsledare?

– Det vet jag inte. Det här är nog egentligen det enda fallet där jag känner till att en företagsledare har satt foten i klaveret på det här sättet. Men det betyder ju inte att det inte sker på andra företag.

Följ ämne och taggar

Finansiella instrument i artikeln

FinansmagasinetUnika analyser, intervjuer och reportage – från 225 kr/mån. Bli prenumerant
Nästa Artikel