Morgan Stanley: Ökad osäkerhet talar för avvaktande Riksbank

Banken räknar med ett enhälligt beslut från direktionen och att kommunikationen kommer att betona en tydlig "vänta och se"-strategi, med beredskap att justera politiken om utsikterna förändras.

Trots att KPIF-inflationen exklusive energi (KPIFXE) utvecklats svagare än Riksbanken räknade med i december har konflikten i Mellanöstern åter satt inflationsrisker i fokus, främst via högre olje- och gaspriser.

Den centrala frågan framåt är enligt Morgan Stanley hur varaktig energichocken blir, något som bedöms vara för tidigt att avgöra vid det kommande mötet.

Fokus väntas därför i hög grad ligga på den nya räntebanan och de uppdaterade prognoserna. Morgan Stanley räknar med att räntebanan i stort sett lämnas oförändrad, där högre energipriser väger upp den svagare kärninflationen. Samtidigt bedöms sannolikheten för ytterligare räntesänkningar ha minskat, medan signaler om räntehöjningar på kort sikt också anses osannolika, skriver banken.

Räntebanan i december pekade på 1,75 procent de kommande tre kvartalen (den relevanta policyhorisonten), och sedan en svag höjning från fjärde kvartalet 2026 till en slutpunkt på 2,12 procent i slutet av 2028.

Makrobilden är blandad. Data sedan januarimötet har i stora drag visat lägre inflation men också svagare tillväxt.

KPIF-inflationen har legat över Riksbankens prognos på grund av högre energipriser, men KPIFXE-inflationen klart under Riksbankens prognos. Detta alltså före oljeprisuppgången.

KPIFXE-inflationen har legat 0,3-0,4 procentenheter under Riksbankens prognos. Samtidigt väntas högre energipriser lyfta den totala inflationen framöver. Morgan Stanley höjer sin prognos för KPIF-inflationen till 1,8 procent 2026 (från 1,4 procent) och till 1,3 procent 2027 (från 1,2 procent). Kärninflationen lämnas oförändrad på 1,0 procent 2026 men justeras upp något till 1,7 procent 2027.

Riksbankens egna prognoser väntas spegla en liknande bild, med nedrevideringar av kärninflationen 2026 till följd av svagare utfall, samtidigt som den övergripande inflationen justeras upp på grund av energipriser. "Riskbilden bedöms luta åt uppsidan för inflationen", skriver Morgan Stanley.

Tillväxten visar samtidigt tecken på återhämtning, även om bilden är blandad. BNP steg något mer än väntat under fjärde kvartalet och inhemsk efterfrågan har varit relativt stark. Samtidigt tynger svag extern efterfrågan, och månadsdata har varit volatila. Morgan Stanley ser en viss nedåtrisk i BNP-prognosen för 2026, bland annat kopplat till ökad osäkerhet och hushållens beteende.

Hushållens konsumtion lyfts fram som en nyckelfaktor för utvecklingen. Även om inkomsterna stärks av finanspolitiska åtgärder, såsom sänkt matmoms, skattesänkningar och elstöd, finns en risk att stigande energipriser och "minnen från inflationsuppgången 2022–2023 gör konsumenterna mer försiktiga", skriver banken.

Morgan Stanley lyfter tre huvudsakliga scenarier för penningpolitiken efter marsmötet, samtliga kopplade till utvecklingen i energipriserna.

I ett första scenario öppnas Hormuzsundet relativt snabbt och olje- och gaspriserna faller tillbaka till nivåer före konflikten. Inflationsuppgången blir då tillfällig, samtidigt som högre energipriser kortsiktigt minskar utrymmet för ytterligare räntesänkningar. Tillväxten dämpas tillfälligt av osäkerhet och svagare omvärld, men hushållens konsumtion och finanspolitiken väntas bidra till en tillväxt över potential under 2026. Räntehöjningar bedöms samtidigt som osannolika, även under 2027.

I ett andra scenario öppnas Hormuzsundet också relativt snabbt, men energipriserna stabiliseras på en högre nivå än före konflikten. Inflationsuppgången i detta scenario blir mer påtaglig och leder till en mer varaktig uppgång i kärninflationen. Riksbanken utgår från ett relativt gynnsamt läge, med låg kärninflation och en expansiv penningpolitik, men på sikt bedöms räntehöjningar åter kunna bli aktuella.

"På kort sikt ger årets inflationsunderskridande, avsaknaden av uppåtriktat lönetryck och potentiellt svagare andrahandseffekter från högre energipriser Riksbanken utrymme att avvakta och låta finanspolitiken stödja hushållen. Avgörande är att tillväxten håller sig motståndskraftig", skriver de.

I ett tredje scenario, där Hormuzsundet förblir stängt under en längre period, stiger energipriserna kraftigt till nivåer som dämpar efterfrågan. Inflationen överskrider då målet tydligt, men tillväxten försvagas samtidigt markant, både i Sverige och globalt. I ett sådant läge bedöms Riksbanken snarare behöva föra en mer expansiv penningpolitik.