Något lägre USA-räntor – små dollarrörelser

Oljepriserna har sjunkit något, med Brent ned till nära 93 dollar per fat. Marknaden inväntar vidare besked om vad USA:s nya sanktioner mot Iran, och de som handlar med Iran, kan innebära, det som finansminister Scott Bessent beskrivit som en ekonomisk D-dag. Han ska hålla en pressträff klockan 20 svensk tid.

Helgen har präglats av den upptrappade handelskonflikten mellan USA och Kanada, där de senare nu väljer en mer konfrontativ väg och åter inför mottullar. Kanadadollarn har tappat lite till nära 1:38-nivån mot USA-dollarn.

I veckan som kommer riktas främst intresset mot Nvidias rapport på onsdag och Fed-chefen Kevin Warsh anförande vid den årliga Jackson Hole-konferensen, på fredag.

Warsh står inför ett val

Det senare kan dock bli mindre informativt än vad en del hoppas på.

"Det finns flera skäl att förvänta sig att bli besviken", sade Bruce Kasman, chefekonom på JP Morgan, till Reuters.

Han noterade att tidigare centralbankschefer inte har velat föregripa Feds beslut vid detta evenemang.

"Warsh kommer sannolikt snarare att fokusera på delar av sin agenda för ett 'regimskifte'. Eftersom Fed redan har börjat gå mot att minska balansräkningen, och direktionen ägnade balansräkningen viss uppmärksamhet i juliprotokollet, kan detta vara det mest sannolika ämnet för honom att utveckla", sade han.

Bloomberg Economics noterar att Warsh står inför ett val: om han ska använda möjligheten i rampljuset till att lugna marknaderna genom att försäkra dem om att Fed har en plan för att få ner inflationen, något han inte lyckades särskilt väl med vid sin presskonferens efter FOMC-mötet i juli, eller fortsätta driva sin linje att minska användningen av framåtblickande vägledning och avstå från att ge någon signal om vilka faktorer som styr penningpolitiken.

"Vi räknar med det senare, där Warsh i större utsträckning kommer att fokusera på att beskriva det intellektuella ramverket för sina reformer av Fed", skriver de.

En enkät bland ekonomer som Financial Times har gjort visar att de är kritiska mot Warsh kommunikationslinje, och tror att det kan leda till att det tar längre tid att få ned inflationen till målet.

Den 30-åriga amerikanska statsobligationen handlas på 5,25 procent. Det är fortsatt lägre än de 5,34 procent som den toppade på i förra veckan, men ändå klart högre än de 5,18 procent som den sjönk till efter att finansdepartementet ökat sina obligationsåterköp, en sorts "operation twist".

Det kan pressa ned långräntorna

Flera faktorer har bidragit till uppgången i långa änden: rekordhöga skuldnivåer, ökad obligationsupplåning i spåren av AI-boomen och högre inflation.

"Alla vägar till en varaktig lättnad i den långa delen av räntekurvan går genom något som administrationen inte vill ha", sade Matt King på Satori Insights till Bloomberg News.

Ett mindre amerikanskt budgetunderskott, en nedgång på aktiemarknaden eller minskade AI-investeringar skulle kunna pressa ned de långfristiga räntorna.

En del bedömare ser inte de nuvarande räntenivåerna som direkt onormala,

Scott Bessents och administrationens uppenbara försök att påverka räntorna har till och med väckt en debatt om huruvida det nu finns en "Bessent put", en anspelning på den tidigare uppfattningen att Fed-chefen Alan Greenspan alltid skulle ingripa för att stötta aktiemarknaden.

Chris Turner, global marknadschef på ING Groep, är en av de som använt uttrycket, även om många tvivlar på att Bessent har tillräckliga resurser för att åstadkomma något liknande när det gäller obligationsräntorna.