Nästa år ska vi minsann identifiera nästa Apple

Man vill hitta vinnaraktien, det där bolaget som frälser världen, ett Apple för många år sedan, Microsoft, Nvidia, Meta. Listan på förlorade möjligheter blir lång om man är ärlig mot sig själv, och sökandet fortgår varje dag på EFN.se och i Börslunch. Nästa år ska vi minsann identifiera nästa Apple!

Som lite mer makroorienterad investerare och analytiker är jag extra intresserad av globala megatrender, alltså de där trenderna som inte är några dagsländor. Det mediala intresset är fortfarande stort för prognosen om en ekonomi växer med 1,3 procent eller 2,1 procent nästa år. Jag släpper det. Det borde alla göra, dels för att det är alltför osäkert med prognoser, speciellt om framtiden, dels för att det är svårt att dra några slutsatser för aktieinvesteringar eller för de företag man är verksam i. Det blir vad det blir och vi anpassar oss så gott det går.

En sak är helt säker. Det är enklare att segla med vind i ryggen. Ur ett investerarperspektiv är det därför klokt att identifiera de sektorer som har medvind, som kan surfa på globala megatrender – de där trenderna som är långa och som gör att bolag inom den sektorn växer mer än landets ekonomi. Det finns många sådana.

Hotell skrev jag en lång kolumn om häromveckan eftersom hotell är en del av den fantastiska delningsekonomin. Det är ekonomiskt rationellt att vi delar grejor och rum med varandra, på samma sätt som att det är rimligt att byggbolag inte äger all sin utrustning för det kan företaget Cramo eller någon annan göra, och sedan dela (hyra ut) sina redskap till bygget. Airbnb, Uber (all taxi för den delen) med mera kan räknas in i delningstrenden. Och försvar uppskattas numera eftersom det för fler – äntligen – har blivit tydligt att det är hållbart att försvara sitt land och ohållbart att inte göra det. Rimligen kommer försvarssektorn att växa mer än den underliggande ekonomin under lång tid framöver.

Det är här vi har makronyckeln till en lyckad långsiktig och strategisk förvaltning: vi blir rikare för varje dag i nästan hela världen. Och med ett ökat välstånd kommer vi att köpa fler prylar och tjänster. Det gynnar alla bolag, men i olika grad.

För tillverkare av tvättmedel är det bra när fler går från fattigdom till något drägligare, men de allra flesta i exempelvis Sverige kommer inte att köpa mer tvättmedel om lönen lyfter, inte heller mer Lactacyd-tvål. Möjligen hittar vi något mer exklusivt, men det gamla vanliga funkar bra. Däremot kommer vi att efterfråga mer hälso- och sjukvård, för det verkar inte finnas någon gräns för hur mycket vi är villiga att spendera på detta, både i kronor (eller dollar om man bor där) och i relation till den växande kakan. Konstigt är det kanske inte. Inget är väl egentligen viktigare än att få leva lite bättre och gärna längre. 

Med den åldrande befolkningen växer behovet av hälso- och sjukvård av den enkla anledningen att äldre människor i högre utsträckning än de yngre har kroniska sjukdomar och flera diagnoser samtidigt. Personer över 65 år står i Sverige för 50 procent av alla hälso- och sjukvårdsrelaterade utgifter, trots att de bara utgör 20 procent av befolkningen. Och nu växer den gruppen snabbt i nästan hela världen. Självklart kommer kostnaderna – och intäkterna för bolagen i sektorn – att rusa. Till denna ekvation ska vi också lägga AI, som lär göra under för sektorn, både för patienterna och för företagens intjäning. 

I Sverige utgör hälso- och sjukvårdskostnader cirka 11 procent av BNP, vilket är i linje med andra länder i OECD. Men i Kina och Indien är motsvarande siffror 5,4 procent och 3,3 procent (källa: Världsbanken). Självklart kommer de att röra sig mot våra nivåer, alltså mer än fördubblas i relation till BNP. Och samtidigt växer ju BNP, vilket gör denna sektor till världens makrovinnare, dels för att världsekonomin nästan alltid växer och med den minskar fattigdomen, dels för att vi med ökat välstånd blir äldre.

Om ni vill fördjupa er i kostnaderna för olika länder i relation till BNP så kan ni klicka här.

Hälsan sägs tiga still och hälso- och sjukvårdsbolagen ligger stilla på börsen efter att ha gått långt sämre än andra sektorer under flera år. Visst har fetmastjärnorna Novo Nordisk och Eli Lilly rusat, men sektorn har inte gjort det. Hälso- och sjukvårdsaktier har faktiskt underpresterat rejält under många år. Om man jämför med breda index, som MSCI, så är saken klar: minus 5 procent på en månad relativt ett brett index, minus 15 procent på ett år, minus 20 procent på tre år och minus 30 procent på fem år. Det kan ha sina rutiga skäl och randiga orsaker, men verkligheten kommer alltid ikapp. Segla med vinden, blir rådet. Sa jag att vi blir äldre?

Hiss: Den amerikanska ekonomin är stark. Arbetslösheten är 4,2 procent och den senaste månaden skapades 237 000 nya jobb. Frågan är om det verkligen blir så stora räntesänkningar som börsen hoppas på.

Diss: Brutna räkenskapsår är ett elände som börsbolag borde sluta med. Kollegan Elin Wiker ondgjorde sig över detta i Börslunch den 4 december. Hon har helt rätt. Det första bolag som nu ändrar sig och normaliserar sin redovisningsperiod kommer vi att hylla i Börssurr med ett specialprogram.