Nibe under 40 kronor – det krävs för att aktien ska vända

Efter Nibes rapport förra veckan steg aktien inledningsvis – för att sedan rasa.

När måndagshandeln drog igång fortsatte aktien att falla och vid 11-tiden är den ner runt 1,6 procent och aktien var tillbaka under 40-kronorsstrecket. Vid 12-tiden hade den klättrat strax över 40 kronor igen.

Sedan högsta noteringen 14 februari, när Nibe presenterade sin rapport, är aktien ner nästan 25 procent. På rapportdagen stängde aktien under 45 kronor och är sedan dess ner 10 procent.

Enligt Anders Roslund, analytiker på Pareto, är det inga större händelser som påverkat dagens nedgång.

– Allt kan hänvisas till rapporten där ledningen var ganska försiktiga för i år, säger han.

Men han tillägger att lite svagare statistik från Europa och det tyska valet – där regeringen ser ut att bli utan Miljöpartiet – kan påverka.

– De gröna i Tyskland har drivit igenom krav på väldigt höga subventioner och då finns det en rädsla att den nya regeringen, med konservativa CDU, inte kanske kommer prioritera det. I bästa fall låter man det vara kvar, säger Roslund.

Då kan Nibe vända – tre triggers

EFN:s analytiker Daniel McPhee tror aktien når botten i år.

– Att aktien är dyr på estimaten och att Tyskland är svagt borde de flesta redan känna till. Men uppenbarligen finns stora säljflöden. Om inte annat var det uppenbart på rapportdagen då aktien steg kraftigt för att senare handlas ner under dagen, säger han.

McPhee menar att osäkerheten kring framtida vinster skapar volatilitet och att stora säljflöden skapas kortsiktigt av att aktien är hårt blankad.

– Jag tror att aktien bottnar i år och att det sker strax under de priser vi ser idag. Ännu en rapport som visar rätt riktning kan få förändra sentimentet. Då fortsätter blankarna att täcka sina positioner, fonder ökar exponeringen och sentimentet förändras. Det sker ofta kraftigt och snabbt.

Roslund: Tre triggers för att Nibe ska vända

För att se en vändning i aktien pekar Anders Roslund ut tre potentiella triggers.

Den första är politiska beslut som ger stöd åt införande av värmepumpar. Men i nuläget ser han det som osannolikt.

– Det som behövs är att höja gaspriser eller lägga en skatt på fossila bränslen och det kommer inte ske. Relationen gaspris till el behöver bli mer fördelaktig. Det kan ske antingen genom att gaspriset går upp, eller att elpriset går ner väldigt kraftigt. Då får du den triggern för att människor ska investera i en värmepump. Och jag ser inget som ändrar på det i dagsläget, säger han.

Den andra triggern – som han ser som mest realistisk – är att nybyggnationer tar fart i Europa.

– I mer än hälften av fallen när man bygger nytt installeras värmepump. Det är enda triggern just nu. Men det måste nog vara varaktigt lägre räntor och lite mer positiva förväntningar. Man pratar om tillväxt i Spanien och Italien, men det är inte där värmepumpsmarknaden ligger, utan det är Tyskland som är viktigast.

”Då kan det bli uppställ i marknaden”

Den tredje triggern som Anders Roslund pekar på är lageravvecklingen. I slutet av 2023 fanns det mycket värmepumpar i lager och marknadsförsäljningen av värmepumpar har legat långt under marknaden, menar Roslund.

Skulle den nå sitt slut talar det för Nibes fördel.

– Då kan det ju bli plötsligt ett uppställ i marknaden som är lite kraftigare. Du vet aldrig exakt hur stor lageravvecklingen är eftersom det behöver mätas. Men antalet installerade värmepumpar hos slutkund låg högre än försäljningen 2024. Den effekten har vi inte riktigt sett, säger han.