Nöjesjournalistiken tynar bort när ekonomin styr
Den djupgående bevakningen av popkultur och musik har successivt försvunnit från traditionella medier.
Det som en gång var en självklar del av journalistiken har nu blivit en marginaliserad företeelse.
I en lång intervju med Dagens Media ger Andres Lokko och Tobbe Ek sin syn på saken.
Det var i samband med att tidningshusens ekonomi försämrades runt millennieskiftet som kultur- och nöjesjournalistiken fick stryka på foten.
– Jag har knappt läst någon svensk nöjesjournalistik – eller själv skrivit något som ens påminner om det – på sisådär femton år, säger Andres Lokko, en av Sveriges mest profilerade musikjournalister.
Tidigare fanns det utrymme för att analysera och diskutera populärkultur på ett djupare plan, men i takt med att sociala medier och strömningstjänster har förändrat spelplanen har kritikerna förlorat sin roll som kuratorer. Numera styrs publikens kulturkonsumtion i stor utsträckning av algoritmer och sponsrade spellistor.
Tobbe Ek, nöjesjournalist på Aftonbladet, ser tydligt hur ekonomin påverkar redaktionernas prioriteringar.
– Jag håller med och skulle säga att nöjesjournalistiken i stort lever en allt mer borttynande tillvaro, vilket gör mig väldigt ledsen. Blandningen av att intervjua artister på mello och granska nöjesbranschens kändisar utifrån att de är stora och viktiga makthavare i samhället är viktigt, säger han.
Hoppet lever
Sportjournalistiken har lyckats hitta annonsörer som vill synas på redaktionell plats, men i Sverige finns fortfarande få företag som vill kopplas till nöjesbevakning. I exempelvis Storbritannien är situationen annorlunda – där är nöjesjournalistiken fortfarande en central del av de stora tidningarna.
Trots den negativa utvecklingen tror Lokko att den djupgående journalistiken kan få ett uppsving igen.
– Allting föder en motreaktion. Även om jag inte kan säga när eller hur, så tror jag att vi kommer få se ett ökat intresse för mer djupgående nöjesjournalistik igen, säger han.