TOPPNYHETER:

Norge försvarar ryska torskalliansen – trots spionmisstankar

Allt fler europeiska röster varnar för att ryska fiskebåtar används för spionage och kartläggning av kritisk infrastruktur i Arktis.
Trots det försvarar Norge den kontroversiella torskalliansen med Ryssland – och varnar för att ett avbrutet avtal kan slå hårt mot världens största torskbestånd i Barents hav.
– Andra EU-länder borde se sig själva i spegeln samtidigt som de fortsätter importera rysk olja, säger en norsk tjänsteman till Financial Times.

Två hvalar simmar nära en båt i öppet hav med blå vatten och berg i bakgrunden.
Norge försvarar det omstridda fiskesamarbetet med Ryssland och varnar för att världens största torskbestånd i Barents hav kan hotas om avtalet bryts. Samtidigt växer den europeiska oron för att ryska fiskebåtar används för spionage i Arktis. Foto: TT Nyhetsbyrån
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Norge och Ryssland har samarbetat kring fisket i Barents hav sedan 1975 genom ett avtal som av forskare beskrivs som avgörande för att förhindra överfiske av världens största torskbestånd. En stor del av torsken växer nämligen upp i ryska vatten innan den vandrar västerut till norska zoner, vilket gör den gemensamma förvaltningen ekonomiskt viktig för båda länderna.

Men i takt med att Europa brutit banden med Ryssland på andra områden har samarbetet hamnat under allt hårdare press. 

EU:s fiskekommissionär Costas Kadis säger till Financial Times att det rysk-norska fiskesamarbetet bör begränsas och att han tar upp frågan med norska företrädare så fort han får en möjlighet.

– Vi är medvetna om att Ryssland är involverat i illegalt, orapporterat och oreglerat fiske, men också spionage, kartläggning av kritisk infrastruktur och sabotageaktiviteter. Det väcker säkerhetsoro, säger han.

Norge slår tillbaka mot kritiken

Anledningen till att det gamla fiskeavtalet hamnat i nytt fokus är den ökade säkerhetsoron i Arktis, där EU nu uppdaterar sin Arktisstrategi för att möta hybridhot och skydda kritisk infrastruktur som undervattenskablar.

Frågan beskrivs som mycket känslig i diplomatiska kretsar, inte minst eftersom Europa blivit allt mer beroende av norsk energi.

– Jag hoppas verkligen att Norge vet vad de gör, säger en diplomat från ett EU-land med stort energiberoende.

Från norskt håll menar man dock att Rysslands tillgång till norska hamnar och vatten är en del av ett ramverk som ger myndigheterna mer kontroll över Moskvas aktiviteter – inte mindre.

– Genom att tillåta ryska fartyg att operera i norska vatten kan vi övervaka och kontrollera deras aktivitet, säger fiskeministern Marianne Sivertsen Næss.

Hon får medhåll av en norsk tjänsteman som FT talat med.

– Vi anklagas ofta för att stå på ryssarnas sida i den här frågan, men jag tycker inte att det är rättvist.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel