Northvolts problem är större än dåligt ledarskap
Peter Carlssons avgång var nödvändig och väntad – men Northvolts problem går mycket djupare än dåligt ledarskap.
Bli inte förvånade om en kinesisk aktör lägger första budet på krisbolaget.
Grundaren Peter Carlsson kliver av som vd för Northvolt, meddelade batteritillverkaren på fredagen. Beskedet kom några timmar efter att bolaget ansökt om konkursskydd – ett så kallat Chapter 11-förfarande – hos en domstol i Texas på torsdagskvällen.
Rekonstruktionsprocessen ger i praktiken Northvolt, vars kassa enligt uppgift bara hade räckt en vecka till, fyra månader på sig att reda ut sin kris och därefter starta om verksamheten med nya ägare och under en annan ledning.
Bolaget får under denna period tillgång till 145 miljoner dollar eller 1,6 miljarder kronor – oklart exakt från vem eller var – samt ytterligare 1,1 miljarder från Scania som förlitar sig helt på Northvolts battericeller för att kunna tillverka ellastbilar.
Nuvarande aktieägare kommer helt säkert att förlora stora belopp, inklusive flera av AP-fonderna vars totala innehav uppgår till ungefär 6 miljarder kronor.
Långivarna kommer antagligen också att tvingas till rejäla avskrivningar, men där ligger svenska aktörer ganska bra till. Betydligt större oprioriterade fordringar har statliga tyska banken KFW och Volkswagen, tillsammans cirka 12 miljarder kronor. Hur mycket de får tillbaka vet än så länge ingen, men det lär inte bli mycket, kanske inget alls.
Bli för övrigt inte förvånade om kineserna lägger första budet
Vad gäller Peter Carlsson är beskedet inte så mycket att orda om. Att han lämnar är väntat och nödvändigt – i detta läge mer av pr-mässiga skäl än praktiska. Han har varit Northvolts mycket tydliga ansikte utåt sedan starten för nio år sedan, och han står idag som symbol för ett svenskt industrihaveri av historiska proportioner.
Orättvist eller ej – han hade stark och bred uppbackning – representerar Carlsson kanske mer än någon annan hybrisen som med facit i hand har omgärdat många av de stora gröna industrisatsningarna i norr. Han tryckte gasen i botten från början, byggde flera fabriker parallellt och lovade att i en inte alltför avlägsen framtid "spruta ut ungefär 3 500 bilbatterier per minut”.
Det var 2017.
Han hade sju år på sig att få det att fungera men var aldrig i närheten.
”Ska man vara lite självreflekterande så har vi varit lite för aggressiva i vår expansionsplan,” sammanfattade han i en intervju med Dagens industri i somras.
Helt riktigt förstås, men grundproblemen går mycket djupare.
Hela syftet med Northvolt var att göra Sverige och helst hela västvärlden mindre beroende av Kina för batterier, främst till våra elbilar. Men också ett mer produktivt Northvolt under en skickligare ledning hade oundvikligen haft att förlita sig på kinesiska jordartsmetaller, insatsvaror, maskiner, manualer och expertis för att tillverka sina batterier.
Det är och förblir det verkliga dilemmat – också efter en fyra månader lång amerikansk företagsrekonstruktion. Borttrollade skulder ändrar inte på det. En mer lysande vd ändrar inte på det. En annorlunda ägarbild ändrar inte på det.
Bli för övrigt inte förvånade om kineserna lägger första budet.
