Nu gäller det för Volvo Cars: Vinna eller försvinna

Detta är i mina ögon både naturligt och nödvändigt om Volvo Cars ska kunna överleva i den hårdnande konkurrensen i bilvärlden.

Redan när ryktena om att Volvo Cars och Geely skulle slås samman började cirkulera 2020 hade jag samma uppfattning. Det verkar korkat och oerhört oekonomiskt att bolag med samma ägare, som ägnar sig åt att tillverka samma saker, utvecklar och tillverkar dem på olika håll och på olika sätt.

Den gången stoppades – ”pausades” – samgåendet och många på Volvo i Göteborg andades ut.

Men när Samuelsson gjorde comeback som vd förra året började han, om än i vaga ordalag, prata om samordningsvinster med Geely. Rapporterade man om saken kom pliktskyldiga dementier från Volvo Cars.

Men med hur världen ser ut i dag måste samarbetet bli intimare.

De fina åren med globalisering är dessutom ett minne blott.

Nu måste bilar inte bara tillverkas regionalt, utan också ha regionalt innehåll och marknadsföras regionalt.

Modelloffensiv

Volvo kommer därför att göra tekniskt olika bilar för Kina och resten av världen, inte minst vad gäller mjukvaran, något som amerikanska importregler kräver.

I modelloffensiven ingår sex nya modeller som är unika för Kina och då tar Samuelsson givetvis tillfället i akt att samarbeta med Geely i Kina. Det handlar om delade bottenplattor, särskild mjukvara, gemensamma komponenter via gemensam leveranskedja.

Utan att vara alltför nedlåtande kan man säga att sex av de 13 nya modellerna kommer att vara Geely-bilar med kläder från Volvo. Det bekräftas av att utvecklingstiden för Kina-bilarna ska vara kortare än två år – tekniken är till stor del redan framme.

Om fyra år kommer 30 procent av delarna i en Volvo att delas med Geely, jämfört med tio procent i dag.

Underleverantörerna ska till 90 procent vara gemensamma.

Om det är att inlemmas eller inte blir till slut en semantisk fråga.

För att begränsa investeringarna kommer de sju modellerna i väst att baseras på redan färdiga bottenplattor, såväl SPA 2 som SPA 3. Redan nya EX50, som kommer nästa år och baseras på SPA 3, kräver 60 procent lägre investering än EX60, onekligen en anmärkningsvärd besparing.

Klokt beslut

Det är klokt: tekniken är gjord så att den kan förbättras under modellcykeln. Det finns ingen anledning att nu starta dyra investeringsprogram för teknik som bara ger marginell nytta.

Det är också klokt och kostnadsbesparande att ha en bottenplatta per fabrik. Enda undantagen blir Chengdu och Gent, där Volvos och Geelys bilar ska tillverkas tillsammans, möjligen också med externa tillverkare.

Det är naturligtvis bra med nya modeller, men det är ännu viktigare att det blir rätt modeller. Volvo satsar nu både på renodlade elbilar och laddhybrider med lång räckvidd – bara häromdagen släpptes XC60 med 20 mils räckvidd på el. Men det sades också i presentationen att det till och med kommer en tredje generation laddhybrider. Här finns en risk att Volvo sitter fast med fossilmotorer om marknaden på nytt snabbt skulle svänga om mot renodlade elbilar.

Men det handlar också om karossformer.

Därför är det glädjande att designchefen Thomas Ingenlath nu avslöjar att inte bara SUV-modellen EX50 ska tillverkas i Košice i Slovakien, utan också lägre varianter – troligen en sedan och en kombi.

Min önskan har länge varit att Volvo ska göra en modell som sticker ut rejält – kanske en dramatiskt designad kupé.

Efter 2030 vet vi svaret

Vi får också veta att det, som väntat, kommer en modell som är större än EX90, som inte bara ska säljas i USA, där den ska tillverkas, utan också i Europa.

Det känns ändå befriande med en biltillverkare som pratar om offensiv och nya modeller, i stället för hur många jobb som ska skäras bort och hur många modeller som ska slopas.

Om det sedan räcker för att – som det uttalade målet lyder – att bli ”det ledande premiumärket” återstår att se.

Någon gång efter 2030 vet vi om Volvo Cars vann – eller försvann.