Ny attack eldar på oljekrisen: ”Väldigt oroande”

Om man ska tro den amerikanske presidenten Donald Trump så är läget under kontroll. Men om man tar sig en titt på oljepriset så berättar det en annan historia.

Under tisdagen har Brentoljan stigit närmare 2 procent och klivit över 99 dollar fatet i takt med att trafiken i Hormuzsundet åter saktat in. På måndagen passerade bara sju råvarufartyg genom sundet, jämfört med åtta under söndagen – och en bråkdel av de 140 fartyg som dagligen passerade Hormuz före kriget.

– Även om USA:s militära insatser har gjort det möjligt att skydda oljetankers och andra transporter i Hormuzsundet så konsumerar världen fortfarande mer olja än vad som produceras. Det är grundproblemet och händelserna går onekligen i fel riktning. Det är klart att det är väldigt beklagligt, men det är ingen panik på oljemarknaden, det kan vi inte påstå, 100 dollar är ju ganska högt, men om man tittar på de finansiella marknaderna så verkar de ändå hyfsat obekymrade, säger Christian Kopfer.

Saudiarabiens alternativa oljeväg pressas

Men problemen stannar inte vid Hormuzsundet. Även på andra sidan Arabiska halvön har läget försämrats avsevärt. Under tisdagsmorgonen har Huthirebellerna attackerat flera städer och energianläggningar i Saudiarabien, där minst 73 personer har skadats. Attacker som sker ovanpå den blockad som redan satt press på sjöfarten i Röda havet och genom Bab el-Mandeb-sundet.

Saudiarabien har sedan tidigare försökt runda problemen i Hormuz genom att styra mer oljeexport via hamnstaden Yanbu vid Röda havet. Men även den vägen är pressad. I augusti föll exporten från Yanbu till 1,43 miljoner fat per dag – den lägsta nivån på sex månader och långt under snittet på 3,9 miljoner fat under de tre föregående månaderna, enligt preliminära Kpler-data som Reuters tagit del av.

– En avsevärd andel av den saudiska exporten går söderut förbi Jemen och det är klart att alla de här geopolitiska händelserna förvärrar situationen ytterligare. Nu är vi uppe och nosar på hundringen, säger Kopfer.

Blockaden pressar den globala oljebalansen

Pressen på oljemarknaden kommer dessutom från fler håll. Den amerikanska blockaden har gjort det svårare för Iran att få ut sin olja till Kina, vilket i sin tur påverkar balansen på världsmarknaden.

– Olja är ju en världsprodukt, så Kina kan hitta sin olja från andra källor, det är inte så att de bara är beroende av iransk olja. Men visst, om inte Iran får ut sin olja så är det ju något som påverkar balansen på världsmarknaden och därmed också påverkar oljepriserna. 

Det är också själva poängen med den amerikanska blockaden: att strypa Irans oljeintäkter och därigenom slå mot landets ekonomi.

– Det är lite grann som situationen i Ryssland. Ukraina vill skada den ryska krigsekonomin och man har gjort det genom att genomföra framgångsrika attacker på oljekritisk infrastruktur och raffinaderier, och det drabbar även oss själva i form av kraftigt underskott på diesel, exempelvis.

Det krävs för att vända oljeprisets utveckling

Kopfer ser heller inga tecken på att trycket ska lätta av sig självt.

– Det blir sakta men säkert värre, och det har i grunden att göra med att världen konsumerar mer än vad som produceras och kommer ut och då måste vi ta av lager och då blir det så här.

Men även om den fysiska oljemarknaden är pressad kan politiska besked snabbt förändra prisbilden.

– Vissa politiska händelser kan ändra prisbilden eftersom det är finansiella kontrakt som styr den. Hopp om eller besked om vapenvila eller fredsförhandlingar är det som krävs. Först och främst behövs besked om att utvecklingen går i rätt riktning, och sedan att det faktiskt sker också, för det har varit väldigt mycket turer fram och tillbaka.