Ny inflationssignal pressar Riksbanken: ”Varningsklockor”

Origo Groups senaste mätning av inflationsförväntningarna, som genomförs på uppdrag av Riksbanken, visar att förväntningarna nu ligger på 2,1 procent på ett, två och fem års sikt – strax över inflationsmålet på 2 procent.

– Det är inte dramatiskt, det handlar om en tiondel över inflationsmålet, så det är inte de stora varningsklockorna som ringer. Men detta i kombination med annat gör att jag ändå tycker att varningsklockorna ringer lite för Riksbanken här, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.

Men det är inte inflationsförväntningarna i sig som oroar mest – utan utvecklingen i omvärlden.

– Lyssnar du på vilken centralbank som helst så flaggar de för inflationsriskerna, och då är det mycket det som kommer utifrån, alltså den importerade inflationen för Sverige. Det är någonting som kan bli jobbigt med tanke på att vi har höga energikostnader. För svensk del får du också lägga på en ytterligare försvagning av kronan som ger den importerade inflationen en extra skjuts framåt, säger Bergqvist.

”Gör Riksbanken lite stressad nu”

Därtill ser han en risk för stigande livsmedelspriser kopplad till väderfenomenet El Niño mot slutet av året och början av nästa.

– Allt det här sammantaget tror jag gör Riksbanken lite stressad just nu.

Till det kommer Riksbankens eget utgångsläge. Styrräntan ligger på 1,75 procent, vilket enligt Bergqvist är en halv procentenhet under den normala nivån på omkring 2,25 procent.

– Om du då har en ränta som ligger på 1,75 procent skulle jag beskriva det som att Riksbanken sitter med foten på gaspedalen, för då har vi en ränta som är lägre än normalt.

Det har dock funnits goda skäl till den expansiva penningpolitiken, enligt Bergqvist, som pekar på lågkonjunkturen och den låga inflationen. 

Men nu håller förutsättningarna på att förändras.

– Vi har en tillväxt i svensk ekonomi som får lite fastare mark under fötterna, så vi går mot ett mer normalt läge. Det enda som fortfarande är onormalt är att vi har en hög arbetslöshet.

Just arbetslösheten tycker Bergqvist dock att Riksbanken ska vara försiktig med att fästa för stor vikt vid.

– Problemet är att det är en väldigt viktig indikator för svensk ekonomi, men jag tycker också att den kan vara en farlig indikator att styra penningpolitiken efter. Vi vet att arbetsmarknaden tenderar att förbättras, men det kommer alltid med en viss eftersläpning. Följer du den för mycket finns det risk att du helt enkelt hamnar bakom kurvan. Det vill säga att man agerar för sent.

Tror inte på räntehöjning nu

Men trots varningssignalerna räknar Bergqvist inte med någon räntehöjning redan på torsdag, främst eftersom Riksbanken inte har förberett marknaden på ett sådant besked.

– Jag tror inte att de höjer nu. De har inte på något sätt berett marknaden på att det skulle komma en räntehöjning på torsdag. Det skulle överraska väldigt mycket.

En oförändrad ränta betyder däremot inte att Riksbanken kan luta sig tillbaka.

– Jag tror att de här nya siffrorna över inflationsförväntningarna kan få Erik Thedéen att på presskonferensen på torsdag säga: ”Vi är på bollen.” Det måste vara hans budskap också.

Bergqvist räknar samtidigt med att en tydligare markering följs av en räntehöjning längre fram.

– Jag förväntar mig att budskapet är att man kommer att höja räntan före årsskiftet.

Följer företagens prisplaner

Samtidigt är inflationsförväntningarna inte den enda indikatorn Bergqvist håller ögonen på. Minst lika viktigt är företagens planer på att höja priserna.

– Att inflationsförväntningarna kan variera får man räkna med, men nu ligger vi väldigt nära inflationsmålet, en tiondel över. Men det jag nästan tycker är en lite bättre indikator är egentligen företagens prisplaner.

Där följer han bland annat Konjunkturinstitutets månatliga mätningar och Riksbankens företagsundersökning.

– Det är ofta en väldigt bra indikator på vad som ligger i systemet när det gäller kommande inflation.

Nästa viktiga temperaturmätare kommer när rapportsäsongen drar i gång i mitten av oktober.

– När delårsrapporterna kommer kan man försöka läsa mellan raderna hur mycket de högre energikostnaderna påverkar företagen och i vilken grad de avser att kompensera sig genom att höja priserna.