Prenumerera

Nya amorteringskrav och lägre ränta bensin på brasan

Det nya förslaget ska göra det lättare för bostadsköpare att ta bolån så att flera ska kunna finansiera sitt boende. De som redan äger en bostad kan minska sina månadsutgifter. De nya reglerna kan ge andrum men kommer inte utan konsekvenser.

Ellinor BeckettChef börs & analys EFN
Ellinor Beckett skriver om bostadsmarknaden, efter både räntesänkningar och förslaget om lättare amorteringskrav. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Publicerad: 15 nov. 2024, 15:15Uppdaterad: 17 nov. 2024, 08:01
Få EFN Finansmagasinet gratis i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Från och med att första amorteringskravet infördes 2016 har det varit en årlig prisutveckling på 1,5 procent på bostadsmarknaden. De tio åren dessförinnan ökade priserna med 7 procent per år.

Det motsvarar en genomsnittlig avkastning på börsen men till en betydligt lägre risk. Eller? Även bostadspriser kan ju faktiskt sjunka rejält även om man som svensk måste uppnått medelåldern för att minnas att så faktiskt skett.

Förslag till nya regler för amorteringskrav och bolånetak

Taket för bolån höjs från 85 till 90 procent

Det skärpta amorteringskravet slopas och ersätts av ett allmänt amorteringskrav på 1 procent för alla lån över 50 procent av bostadens värde

Ett skuldkvotstak kopplat till bruttoinkomsten höjs till 5,5 i stället för 4,5

Nu står vi återigen inför sjunkande räntor, även om vi knappast lär hamna under nollstrecket igen. Lägre räntor och möjligheten att låna mer pengar i kombination med ett någorlunda konstant utbud lär leda till prisökningar.

Hög belåning betyder hög risk

För man kan diskutera ifall det verkligen innebär en så låg risk att vara investerad i en tillgång som så många kan köpa med 90 procents belåning, om det blir som förslaget vill och som det också var innan.

Kommer en nedgång om 10 procent eller mer så sitter helt plötsligt de som haft svårast att komma in på bostadsmarknaden med större lån än värdet på huset. Och det är inte bra – varken på individ- eller samhällsnivå.

Risken för snabba och kraftiga nedgångar ökar om uppgången dessförinnan är snabb och långvarig. Man kan bara spekulera i vad som hade hänt om de nuvarande amorteringskravens avkylande effekt uteblivit när räntorna tog fart i början av 2022. Å andra sidan tyngde amortertingskravet också. Men det är åtminstone en form av sparande som sänker risken.

Följderna på marknaden kommer alltså från två håll, dels för att fler kan köpa dyrare och priserna går upp, dels för att risken i hushållens ekonomi ökar. De senaste åren har vi hört till leda hur räntekänsliga vi svenskar är, eftersom vi har så hög andel rörlig ränta, och hur det drabbar svensk ekonomi. En ökad belåning hjälper knappast.

Lättare krav varken lösning eller problem

För den sakens skull behöver de nya förslagen inte vara dåliga. Men man kan fråga sig om de inte ska kombineras med någon form av ändring som kyler av i andra änden och som inte drabbar förstagångsköpare på samma vis. Det uppenbara är en nedtrappning av ränteavdragen, men det är som bekant ingen fråga man som politiker blir omvald för.

Amorteringskravet är ju såklart varken problemet eller lösningen på det som egentligen är problemet - att bostadsmarknaden inte fungerar som den ska och är i behov av stora strukturförändringar.

Det finns många som är vinnare på högre bostadspriser – dit hör knappast de som står utanför den.

Följ taggar

Ellinor BeckettEFN, Chef börs & analys[email protected]
Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Vill du läsa Finansmagasinet?

Just nu 3 månader gratis!

Ett helt magasin varje vecka fullspäckat med unika aktiecase, intervjuer med näringslivets mest spännande människor, reportage från platser som styr marknaden, livsstil och vetenskap.

Skaffa din prenumeration idag!

Nästa Artikel
;