Nya oron: Iran har övertaget i Hormuz – ”massiv förmåga”

Hormuzsundet, som förbinder Persiska viken och Omanbukten, är en av världens viktigaste oljetransportleder där omkring en femtedel av världens råolja passerar. Sundet är i princip helt stängt sedan kriget bröt ut i Mellanöstern.

Nu ligger dröser med fartyg på båda sidor om sundet och väntar av rädsla för attacker. Så sent som natten till torsdagen attackerades två tankfartyg i irakiskt vatten, vilket fick oljepriserna att rusa hastigt. Brentoljan har under fredagsmorgonen parkerat kring 100 dollar per fat.

Samtidigt har ännu ett nytt hot seglat upp.

Tidigare i veckan rapporterade CNN, med hänvisning till källor, att Iran börjat lägga ut minor i Hormuzsundet.

Hittills rör det sig bara om ett par dussin minor som lagts ut de senaste dagarna, enligt källorna.

Militärexperten: Minorna utgör kraftfullt vapen för Iran

Nyheten fick USA:s president Donald Trump att se rött.

”Om Iran har lagt ut minor i Hormuzsundet, vilket vi inte har några rapporter om, vill vi att de tas bort omedelbart. Om minor av någon anledning har placerats ut och inte tas bort omgående kommer de militära konsekvenserna för Iran att vara på en nivå som aldrig tidigare skådats”, skrev presidenten på Truth Social.

Stefan Lundqvist, kommendörkapten och säkerhetsforskare vid Försvarshögskolan, säger att minor utgör ett kraftfullt vapen för Iran för att stänga Hormuzsundet.

–  USA bedömer att Iran har mellan 6 000 och 8 000 sjöminor till sitt förfogande. Det är en massiv förmåga. Iran har en betydande kapacitet att bedriva minkrigföring i Persiska viken, i Omanbukten och i Hormuzsundet. Geografin och havets utformning är idealisk för att bedriva minkrigföring.

"Osäker om USA har förmågan”

Han säger att det i nuläget är oklart om Iran lyckats placera ut några minor. Däremot konstaterar han att USA i en operation under onsdagen sänkte 16 iranska fartyg och båtar som Vita huset bedömde var kapabla till att lägga ut minor i sundet.

– Vi ska se attacken på de 16 båtarna som att USA inte kan tillåta Iran att börjar minera sjölederna. Jag är osäker på USA:s aktuella förmåga att genomföra sjöminröjning i området.

– USA har precis pensionerat fyra stycken minröjningsfartyg i Avanger-klassen som tjänstgjort i regionen under lång tid. De är nu återtransporterade till USA. Jag är därför osäker på om USA verkligen har minröjningsförmåga på plats i området, vilket i så fall vore lite märkligt. Jag får uppfattningen att USA inte riktigt förberett sig på möjligheten att Iran kan ta till minkrigföring. USA:s erfarenheter från 1980-talets tankerkrig säger något helt annat. 

– Att eskortera tankfartygen innebär stora risker. USA har inte glömt 1988, då fregatten USS Samuel B. Roberts skadades av en iransk sjömina. 

”Iran har marintaktiskt övertag”

Stefan Lundqvist bedömer att Iran just nu har ett marintaktiskt övertag i Hormuzsundet.

– Minor är en sak. Men tittar vi på en AIS-bild (radiobaserat system för sjöfarten) över området så ser vi att det är fullt med fartyg som väntar på att segla in och ut genom Hormuzsundet. Dessa fartyg riskerar nu att bli måltavlor för Irans krigföring.

– Iran har en tydlig geografisk fördel i Hormuzsundet för sin asymmetriska krigföring. Från bergsområden längs kusten kan de rikta handburna missilattacker mot större fartyg, samtidigt som attacker kan genomföras från snabba små båtar. Detta gör sjöfarten i området mycket sårbar, säger han. Det är väldigt riskabelt. Att Iran kontrollerar bergig nyckelterräng längs sundets östra sida bidrar till Irans förmåga att kontrollera sjöleden.

Det finns flera olika sorter av minor som Iran skulle kunna använda, förklarar Stefan Lundqvist. Kontaktminor, också kallade hornminor, är den äldsta sorten. De kan också användas som drivminor, vilket Iran valde att göra under 1980-talets tanker-krig med Irak.

Sedan finns det moderna avståndsminor som genom kraftfulla explosioner skapar pulserande sprängbubblor. Deras sänkande effekt är densamma som av bottenminor. Iran har också experimenterat med magnetminor som apteras på fartygsskrov av dykare, säger han.