Nya påvens utmaning: Budgetkris
Den 69-årige amerikanen Robert Prevost är ny påve och har valt namnet Leo XIV.
En av hans första utmaningar blir att få ordning på den katolska kyrkans ekonomiska kris.
Vatikanen har inte offentliggjort någon fullständig budget sedan 2022.
Sommaren 2024 visade en genomgång av kontona på ett underskott på drygt 830 miljoner kronor, enligt uppgifter till Reuters. 2022 uppskattades Vatikanens pensionsfond vara i behov av drygt 6 miljarder kronor och enligt Reuters uppgifter har siffran växt ytterligare sedan dess.
Innan en ny påve utsågs under torsdagen beskrev Thomas Reese, präst i Jesuitorden och ekonomisk kommentator, det arbete som väntar Franciskus efterträdare som omfattande när kyrkan kan tvingas till nedskärningar:
– De måste välja någon som kan samla in pengar, inte en pastor, sa Reese.
På torsdagskvällen stod det klart att amerikanen Robert Prevost, som sedan uppväxten i Chicago under många år varit verksam i Peru, nu kommer att leda kyrkan under namnet Leo XIV.
Samsyn med Franciskus
Den 267:e påven i kristendomens 2000-åriga historia tros följa i företrädaren Franciskus fotspår när det gäller bland annat flyktingfrågor, mänskliga rättigheter och miljö. Valet av en amerikan beskrivs samtidigt som en skräll av bland andra Wall Street Journal.
– Gud älskar oss alla, ondskan kommer inte att segra. Vi är alla i guds händer, blev några av Leos första ord till åhörarna från Peterskyrkans balkong.
En amerikansk påve ansågs osannolik med anledning av den geopolitiska turbulens som uppstått efter maktskiftet i USA i januari. Leo har samtidigt en internationell framtoning, med både amerikanskt och peruanskt medborgarskap, och talar utöver engelska spanska, italienska, franska och portugisiska. Tidigare i år tillrättavisade den nya påven också den amerikanske vicepresidenten JD Vances tolkning av den kristna tron.
Rättade vicepresidenten
"JD Vance har fel: Jesus ber oss inte rangordna kärleken till vår nästa", skrev Robert Prevost i ett inlägg på X i februari efter att Vance beskrivit prioritering av familj och lokalsamhälle framför omvärldens väl som ett kristet budskap.
Globalt har den katolska kyrkan vuxit de senaste åren – enligt dess egna uppgifter fanns det i slutet av 2023 drygt 1,4 miljarder katoliker i världen – 1,15 procent fler än föregående år. Antalet barn som döps i kyrkan har ökat mest i utvecklingslämnder som Burundi, Kambodja, Östtimor och Myanmar, samt ett antal öriken i Oceanien.
I bland annat europeiska länder har kyrkans medlemmar blivit färre. Under 2024 var antalet nya präster i Tyskland 29 stycken – en historiskt låg siffra. Samtidigt lämnade 321 000 tyska katoliker kyrkan under samma år.