OECD: Då vänder Sveriges ekonomi

Hushållskonsumtionen påbörjar en återhämtning i slutet av 2024 med stöd av lägre räntekostnader, stigande realinkomster och förbättringar på arbetsmarknaden.

Det skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i den prognos som presenteras på onsdagen.

BNP väntas öka med 0,6 procent i år, 1,8 procent nästa år och 2,8 procent 2026.

OECD konstaterar att den ekonomiska aktiviteten i Sverige förblev svag under första halvåret 2024 när såväl privatkonsumtionen som investeringarna minskade.

Framöver får dock såväl konsumtion som investeringar stöd av lägre räntor, men starkare än väntade kvardröjande effekter av tidigare räntehöjningar och större försiktighetssparande kan ändå bromsa återhämtningen för hushållskonsumtionen.

”Räntesänkningar troligen nödvändiga”

En förlängd inbromsning hos viktiga handelspartners kan också ytterligare tynga den exportorienterade svenska ekonomin, men å andra sidan kan hushållskonsumtionen återhämta sig snabbare om sparkvoten minskar mer substantiellt.

OECD bedömer att den makroekonomiska politiken i Sverige är lämplig för att stödja ekonomin.

"Givet låg inflation och svag inhemsk efterfrågan är vissa ytterligare räntesänkningar troligen nödvändiga, kombinerade med en tydlig framåtblickande guidning för att förankra inflationsförväntningarna", skriver OECD.

Med en åldrande befolkning måste Sverige, enligt OECD, mobilisera underutnyttjad arbetskraft, i synnerhet bland lågutbildade, äldre och utlandsfödda, och utbilda för att matcha personer mot arbetsmarknadens behov.

OECD vill vidare att Sverige ska minska den strikta hyresregleringen för att stimulera till ett ökat utbud av bostäder och förbättra arbetskraftens rörlighet.

"Slutligen, planerna på att sänka skatter på transportbränsle och flygresor bör ses över för att stödja den gröna övergången och hjälpa till att uppnå klimatmålen på ett rättvist sätt till låga kostnader", skriver OECD.