Optimismens förbannelse – vi lär oss snabbt att glömma krascherna

Ibland sägs börsen vara en ”drama queen”, en överkänslig själ. Den ska alltså befolkas av nervösa typer som drar allt till sin spets. Minsta skakning på nedre däck och vips så tänker man på Titanic.

Det var då det. I dag är det annorlunda. Men låt oss gå tillbaka i börshistoriken.

Terrordådet den 11 september 2001, som dödade 3 000 människor, ledde till stora börsfall. När de amerikanska börserna öppnade, efter att ha hållit stängt i fyra dagar, föll Dow Jones med 7 procent. Under den första veckan var indexet ner 14 procent. Stockholmsbörsen sjönk med 6–7 procent dag ett. Ett halvår senare var Dow Jones tillbaka till nivån före tragedin.

Sett i backspegeln borde marknaden ha varit lite mindre orolig över konsekvenserna för ekonomin och näringslivet. Vi slutade inte att resa, tvärtemot vad flygbolagens aktiekurser indikerade när de föll 30–40 procent. Även europeiska försäkringsbolag sjönk kraftigt för att man befarade stora skadeutbetalningar.

Nästa stora börsfall inleddes i oktober 2007 och avslutades först i mars 2009 i USA. ”Peak fear” ägde rum i mitten av september 2008 när investmentbanken Lehman Brothers kollapsade. Då var finanskrisen ett faktum och de flesta börser, inklusive Stockholm, föll mer än 50 procent. Först år 2013 var vi tillbaka på gamla börstoppar i Sverige. Däremellan hade vi skuldkrisen i euroområdet när man befarade att unionen skulle spricka.

Nästa drama utspelade sig i februari år 2020 när viruset hade gjort entré. Redan tidigt i januari samma år rapporterades det om covid, men börserna tuffade på, oberörda av virusets hälsovådliga konsekvenser och den skadliga politiska responsen som inte lät vänta på sig.

Stockholmsbörsen föll med hela 30 procent på en månad från den 20 februari. Redan i november samma år slogs nya rekord. Fyndköpare i mars 2020 gjorde sig alltså en rejäl hacka när de insåg att världen inte skulle gå under denna gång heller. Men svettigt var det när Mr Market trodde att vi aldrig mer skulle resa, gå på kontoret eller bo på hotell, utan bara spela padel, bygga altaner och kolla på Netflix.

Vad kan vi lära av historien? En viktig lärdom är att börsen alltid repar sig, även om det kan ta tid. Det är aldrig så nattsvart som de värsta belackarna befarar för det är sällan som människors beteende radikalt ändras av enskilda händelser. Vi fortsätter att äta, resa och köpa det som vi gillar. Preferenser ändras, men de stora trenderna består. En annan lärdom, som verkar prägla dagens börser, är att tiden från kraschbotten till nya toppar blir allt kortare, vilket har skapat många fyndköpare som ser minsta nedställ som rea. Ett gott exempel på det är hur snabbt börserna repade sig efter Donald Trumps tullutspel i mars och april i år som sänkte Stockholmsbörsen med cirka 20 procent. Från botten i april gick börsen upp med 20 procent på bara en månad. Sedan optimistens triumf under vårkanten har inga hot spelat någon som helst roll:

Att Ryssland skickar in drönare till Natolandet Polen möts med en axelryckning. Snart blir det fred i Ukraina och då ska det byggas som aldrig förr. Vem får de kontrakten? Köp! Och försvarssatsningarna kommer att göra under för många bolag som kan sälja både tjänster och varor till försvarsmakter i hela Europa. Att skattebetalare måste stå för det hela bryr vi oss inte om i dessa tider. För att inte tala om risken för ett nytt världskrig.

Att Frankrike, världens sjunde största ekonomi, närmar sig en skuldkris känns så trist att läsa om. Om den franska staten får lite svårare att låna ännu mer pengar för att täcka sina underskott så får väl Europeiska centralbanken, ECB, rycka in och låna ut direkt till landet. Så var det löst.

Min pappa har lärt mig att man inte ska oroa sig för hypotetiska problem. Det är en klok devis som jag har haft mycket nytta av, både professionellt och privat. Problemet nu är att problemen är allt annat än hypotetiska. Det betyder inte att vi ska sälja allt och hamstra konserver. Däremot gäller det att ha lite torrt krut, redo att användas om det börjar skaka på nedre däck.