Orkla – ett välfyllt märkeshus

Butiker som säljer livsmedel och dagligvaror finns det en del av på de nordiska börserna, men bolag som sitter på en både stor och bred portfölj med egna starka varumärken är lite mer sällsynta. Orkla är ett av undantagen med sin minst sagt välfyllda korg. Listan kan göras väldigt lång, men några av de mer kända namnen som bolaget sitter på är färgtillverkaren Jotun, livsmedelsbolag som Felix, OLW, Abba, Kalles Kaviar och Grandiosa, hälsobolag som Salvequick och Jordan, rengöringsmärken som Jif och Grumme samt pizzakedjorna Kotipizza och New York Pizza.

Dagens strategi – att vara ett industriellt investmentbolag med fokus på varumärken och konsumentorienterade företag – skiljer sig dock en hel del från hur det har sett ut historiskt i bolagets ganska svindlande förvandlingsresa.

Ett nytt Orkla växer fram

Från gruv- och råvarubolag under större delen av 1900-talet till industrikonglomerat under 1980-talet och ägande i bolag som Procordia och Carlsberg under 1990-talet fram till 2011 då en ännu tydligare inriktning mot konsumentvaror påbörjades. Nu pågår en ny förvandling, om än i lite mindre omvälvande form, när koncernen ska göras mindre komplex och verksamheter som inte passar in får lämna bolaget.

Exempelvis har man det senaste året sålt städbolaget Lilleborg, delar av Orkla Food Ingredients, hela innehavet i klädbolaget Pierre Robert Group och alldeles nyligen även vattenkraftsbolaget Hydro Power. Enligt vd Nils K Selte närmar sig Orkla nu en punkt där det börjar bli intressant igen att titta på nya satsningar på tillväxt efter portföljstädningen.

En städning som har skapat utrymme för både extrautdelningar och en solid balansräkning som tillåter offensiva satsningar. Förändringarna har också gått hem på Oslobörsen där aktien har lyft rejält det senaste året som grafen ovan visar.

En positiv vinstutveckling, utdelningarna och kapitalfrigörande försäljningar har gjort sitt för att smörja placerarhumöret och i dessa tulltider har det inte direkt varit någon nackdel att ha en stor exponering mot Norden och dagligvaror.

Små steg mot stora mål

De senaste finansiella målen från hösten 2023, som avser perioden 2024–2026, omfattar bland annat en tillväxt i rörelsevinsten på 8–10 procent per år i snitt och en marginalförbättring på 1,5–2,0 procentenheter.

Nedbrutet på de olika segmenten mynnar det ut i uppgångar i de flesta områdena där de mest lönsamma är Orkla Foods och Orkla Snacks som strävar mot 13–14 respektive minst 15 procent till 2026.

Jotun imponerar samtidigt och ligger ganska stabilt kring 20 procents marginal, med starka positioner inom exempelvis skyddsfärger för båtar. Här äger Orkla dock bara 43 procent. Majoritetsposten är familjeägd och i Orklas redovisning dyker Jotun därför upp som ett intressebolag.

I den senaste rapporten, som kom den 9 maj, visade Orkla en viss tillväxt men omsättningsuppgången på 2 procent i första kvartalet handlade mer om prishöjningar än om starka volymer. Vd Nils K Selte räknar inte med några större direkta effekter av tullsituationen men lyfter fram att man kan påverkas indirekt av lägre konsumenthumör och ökad osäkerhet.

Resultatmässigt taktar det samtidigt på ganska bra med en 8-procentig ökning av den underliggande rörelsevinsten och fortsatta marginalförstärkningar. Väl i linje med målsättningen att öka vinsten med 8–10 procent om året med andra ord, men det var lite lägre än väntat och tillsammans med de försiktiga kommentarerna om marknaden gick aktien ned några procent på rapporten.

Utöver de mer traditionella finansiella målen lade Orkla även fram det betydligt mer ovanliga målet inför 2024 att ge aktieägarna en årlig totalavkastning på 12–14 procent under perioden 2024–2026.

Med en kursuppgång på närmare 50 procent sedan början av 2024 kryddad med en extrautdelning två år i följd har aktieägarna i praktiken redan kammat hem det målet.

Hur mycket finns kvar i tanken?

Så vilken potential finns egentligen kvar, kan man med fog fråga sig.

Blickar man framåt så räknar analytikerna som följer bolaget med fortsatt små marginalförstärkningar och låga ensiffriga tillväxttal. Efter den starka kursutvecklingen så har värderingen mätt som p/e-tal krupit upp till drygt 17 i år och 16 nästa år – vilket är i överkant av bolagets historiska värdering, även om man kan svälja en premiumvärdering med de tillgångar Orkla sitter på.

Här är det dock på sin plats med en reservation för att de färska portföljförändringarna frigör kapital som kan trigga en ökad förvärvstakt eller öka förväntningarna på nya extrautdelningar, och därmed få analytikerkollektivet att skruva en del på sina antaganden den närmaste tiden. Mer klarhet är att vänta den 28 maj när Orkla ska hålla en kapitalmarknadsdag.

Som en långsiktig och hyggligt defensiv pjäs i en aktieportfölj är det mycket som lockar med nystädade Orkla och den unika korg med varumärken som bolaget förfogar över. Med tanke på att värderingen nu drar åt det lite höga hållet, samtidigt som det finns en risk för dämpad tillväxt i både omsättning och vinster om konsumenterna håller igen på inköpen, så är det ändå svårt att bli riktigt köpsugen och tro på en större uppvärdering i närtid.

Omstöpningen lovar gott, men innan bolaget har stakat ut vägen framåt för de närmaste åren på den kommande kapitalmarknadsdagen är min slutsats att det är bättre att lägga sig bekvämt i prickskytteposition och vara beredd på att köpa längre fram. Slå till om kursen kommer ned lite till eller om övertygande köpargument serveras på investeraruppdateringen. Till dess, avvakta.