Oron efter Microsofts historiska ras: ”Frågetecken”

Rapporten från techjätten Microsoft, som släpptes på onsdagskvällen amerikansk tid, visade på stark tillväxt där intäkterna ökade med 17 procent jämfört med samma kvartal föregående år.

Analytikerna hade förväntat sig intäkter på 80,27 miljarder dollar, vilket mjukvarubolaget överträffade med en miljard dollar.

Trots detta föll Microsofts aktie kraftigt när börsen öppnade på torsdagen. Vid stängning summerades raset till 10 procent. På fredagen återhämtade sig aktien något, men står ändå 7,5 procent lägre än innan rapporten.

Det marknaden till synes oroar sig för är de enorma summorna bolaget investerar i AI.

Kapitalutgifterna i det fjärde kvartalet skrevs till 37,5 miljarder dollar, vilket översteg analytikernas prognoser på 36,2 miljarder dollar. Under samma kvartal förra året var samma siffra 22,6 miljarder dollar.

”Vi befinner oss bara i början av AI:s resa, och redan har Microsoft byggt upp en AI-verksamhet som är större än några av våra största affärsområden”, sade vd:n Satya Nadella i samband med rapporten.

Kursfallet på 10 procent innebar att Microsofts börsvärde krympte med hisnande 358 miljarder dollar. Bara en gång tidigare har liknande kursras skett, då var det Deepseeks billiga AI-modell som triggade en historisk krasch i Nvidia.

Kristofer Barrett förvaltar fonden Carmignac Tech Solutions sedan våren 2024. Han har en bakgrund på Swedbank Robur, där han under flera år framgångsrikt rattade deras globala teknikfond.

Den rutinerade förvaltaren ser ingen dramatik i Microsofts rapport.

– Lite svagare tillväxt än väntat, och då pratar vi liksom en procentenhet på Azure, lite svagare på Microsoft 365 också. Värt några procent ner kanske, marknaden hade ändå höga förväntningar, konstaterar han.

Förvaltaren Anders Bruzelius har Microsoft som ett av de största innehaven i Tellus fonder.

– Aktien hade gått rätt starkt inför rapporten, 10 procent upp, så det är klart att förväntansbilden skruvats upp. Men tittar man på siffrorna i sig så var de ju bra. Det var inga konstigheter, tycker jag, säger han.

Bruzelius kallar den stora nedgången ”oförklarlig”.

– Men det är väl att de inte ser några tydliga effekter av de här gigantiska investeringarna. De investerade ungefär 80 miljarder förra året i AI-relaterat. Och nu ska de under första halvåret upp i 72 miljarder enligt prognoserna. Oron ligger väl i att de inte får någon tillräcklig avkastning på det investerade kapitalet, säger han.

Barrett ser ett pågående narrativ där mjukvarubolag värderas ner på grund av en ökad AI-konkurrens.

– Microsoft är ju tekniskt sett ett mjukvarubolag, men nu är de också kapitaltunga inom molntjänster. Det är ett övergripande problem, säger han och drar paralleller till det tyska mjukvarubolaget SAP:s rapport som släpptes i veckan.

– Den var lite svagare än väntat. Men den reaktionen, minus 17 procent, är ju extremt. Det var Tysklands största bolag innan nedgången. Så det är liksom en stor ”bellwether” i Europa som åkte på en smäll.

Kristofer Barrett är säker på sin sak: Narrativet om mjukvarubolagens död är fel.

– Vissa verktyg kan säkert göra jättemycket för en enskild användare om man är lite tekniskt begåvad. Men i enterprise software, där du har regleringar, regler, tusentals sammankopplade system är det inte realistiskt att i närtid tro att det tar över, säger han.

Barrett är inte heller orolig för de gigantiska investeringarna techjättarna nu lägger på AI.

– Speciellt inte för Microsoft, för de hade ju right of first refusal för OpenAI. Microsoft var konservativa i det här och sa till OpenAI att: vi vill inte göra allt åt er, utan vi låter någon annan göra det.

– Microsoft fokuserar på inference-biten, det vill säga det som faktiskt sker när folk använder det och man kan ta betalt. De strukturerar om lite av sina datacenterinvesteringar för året just för det.

Barrett pekar på att deras capex-investeringar – alltså pengar ett bolag lägger på långsiktiga investeringar – är lägre än andras.

– Det som är korrekt är deras koppling till OpenAI, de har ju en stek i bolaget. De har lite fallit från att vara en självklar ledare till att ha en tydlig konkurrens med Gemini och Anthropic, som visat otroliga framgångar.

Anders Bruzelius ser vissa frågetecken kring de gigantiska investeringarna.

– Om de får tillräckligt med avkastning på dem. Det är det som är utmaningen med den här AI-investeringscykeln vi är inne i. Det är inte så att den avtar 2026, den ökar ju. Titta på halvledarutrustaren ASML som hade en fantastisk orderingång. Och som jag refererade till tidigare så kanske det blir dubbelt så stora investeringar från Microsoft det här året jämfört med 2025.

Meta meddelade i samband med sin rapport att man planerar investeringar kopplade till AI norr om 115 miljarder.

– Så det finns inga tecken på att det här avtar. Men utmaningen är vem som kommer att tjäna pengar på det? Och kommer man att få den avkastning som man förväntar sig? Och det är väl det som gör att jag ser en risk i det korta perspektivet. I ett lite längre perspektiv är jag inte särskilt orolig, säger Bruzelius.

Kristofer Barrett konstaterar att samarbetet med OpenAI och de framtida intäkterna till bolaget ändå oroar lite.

– Microsoft var en väldigt tidig investerare i OpenAI och gjorde en deal att använda deras infrastruktur. De har en ägarandel på cirka 27 procent, och de har ett partnerskap som är väldigt starkt.

Risken ligger, enligt Barrett, i OpenAI:s löften om framtida investeringar.

– Kanske överdrev de lite, det drog väldigt mycket av den här efterfrågan. Och sen har de fått se konkurrens. Det leder till den här andra debatten med LLM-spelarna. Kommer det ha betydelse att vara absolut bäst? Kan man ta mycket mer betalt och göra saker som andra inte kan? Eller kommer det vara en priskonkurrens mellan de här tre?

Frågor som ännu saknar svar.

Som förvaltaren ser det är en investering i Microsoft ett konservativt sätt att vara med i AI-racet.

– De är inte aggressiva, de är inte stora i träningsbiten. De kommer definitivt att vara delaktiga på något sätt. Men de är lite mer kopplade till OpenAI, som ses som svagare. Och det är stora investeringar i en industri som inte tidigare fanns.

Barrett kallar det för en pågående tävling mellan techgiganterna för att konkurrera inom AI.

– De måste spendera mycket capex och vara relevanta för sina kunder, säger han.

Bolaget handlas nu till ett P/E-tal på 25 nästa år och växer 16 procent, enligt analytikerna.

– De har blivit billigare mot sin egen historik det senaste året. Men framför allt mot övrig marknad. Det är inte så många bolag som växer runt 15 procent och inte har det i multipeln. Många mjukvarubolag var redan ner 20 procent förra året och är ner 20 procent igen i år. Man får också momentum i de här narrativen och det skiftar över tid, säger Kristofer Barrett.

Anders Bruzelius tycker sig se många som målar upp dystopiska scenarion och sätter likhetstecken med IT-bubblan efter att börsen gått starkt.

– Där tycker jag inte att vi befinner oss. Och det finns en enkel anledning: Bolagen som gör de här investeringarna genererar ju allt med egna medel. Det är gigantiska kassaflöden, säger han och fortsätter:

– Ja, de kan få en törn i form av att man sätter lite lägre multiplar på dem. Men att det skulle bli en total härdsmälta, det har jag svårt att se.

I Microsoft ser han en dominant spelare som ”äger datormarknaden”.

– Alla har deras mjukvara i datorerna, i princip. Visst, kortsiktigt är det lite utmanande, men är det någon jättefara? Just nu är de lite tiltade mot OpenAI, vilket gör att de hamnar i frågetecken-boxen för investerare.