Oron: Politiska krisen kan knäcka konjunkturuppgången

Sebastian Merlöv är vd och medgrundare av Sweden Dynamics, en startup som utvecklar drönarsystem för bland annat försvar, polis och räddningstjänst. Han är även fritidspolitiker för Socialdemokraterna i Malmö. För egen del ligger han inte sömnlös med anledning av de utdragna och hittills misslyckade regeringsförhandlingarna, eftersom han bedömer att försvars- och säkerhetspolitiken kommer att ligga fast oavsett regering. Och när det gäller skattefrågor och annan ekonomisk politik ser han förvisso skillnader men menar att de är små.

– Jag tror inte att politiken kommer att påverka näringslivet jättemycket. Nu är ju jag vänster-mitt men jag anser till exempel att Svenskt Näringsliv blandar ihop saker när man tror att sänkta skatter på löntagare ska ha någon större effekt på företagen. Det minskar ju inte mina lönekostnader. Jag kan ju inte sänka lönen för Nisse för att han får lägre skatt. Sedan kan det så klart få andra effekter som ändrade konsumtionsmönster när folk får mer pengar över, vilket kan gynna de som säljer vissa produkter och tjänster, säger han.

"Vad är det för jobb vi ska ha?"

Då är han mer bekymrad över att vissa frågor nästan inte diskuterades alls i valrörelsen, som säkerhets- och försvarspolitik, framtidens arbetsmarknad och AI.

– Avsaknaden av de här frågorna i valrörelsen är däremot något som kan komma att påverka företagen och näringslivet. Ta bara omvälvningen med AI och alla tjänsteorienterade företag. Vad är det för jobb vi ska ha i framtiden? I Sweden Dynamics hade vi behövt vara tio-tolv personer till om vi inte hade haft tillgång till AI, det är ungefär dubbelt så många som vi är nu.

Studie: Regeringslöst inte negativt

Det finns forskare som försökt ta reda på vilka de ekonomiska effekterna kan bli av att ett land styrs av övergångsregering under en längre period. David Albalate och Germà Bel vid universitetet i Barcelona studerade fallet Belgien – som stod utan ordinarie regering i 18 månader 2010 och 2011 – och slutsatserna publicerades i den akademiska tidskriften Governance. Det visade sig att det inte var så dumt att stå utan regering trots allt, i alla fall inte när det gäller det ekonomiska utfallet. Under åren efter valet 2010 utvecklades bnp per capita bättre än i ett statistiskt konstruerat jämförelseland. En tänkbar förklaring var att den politiska låsningen hindrade Belgien från att genomföra samma budgetåtstramningar som många andra europeiska länder. Samtidigt fortsatte den offentliga förvaltningen och de regionala regeringarna att fungera. Fallet antyder att en stark stat kan klara sig förvånansvärt väl även när den nationella politiken har kört fast.

Men det som är sant i Belgien behöver så klart inte vara sant i Sverige. 

Johan Eklund, vd på Sydsvenska Handelskammaren, tycker att det är ett problem att Sverige inte har en ordinarie regering. 

– Ja, i bred bemärkelse är det ju det för näringsliv, investeringar och andra affärsaktiviteter mår ju inte bra av osäkerhet. Och vi vet ju faktiskt inte alls vad utfallet kan tänkas bli här.

Vill ha igång infrastrukturinvesteringar

Eftersom det finns tecken på att Sverige är på väg in i en konjunkturuppgång är läget extra känsligt, menar han.

– Vi är av uppfattningen att det finns en majoritet i riksdagen för en näringslivsvänlig politik och då finns det ju även en farhåga att vi inte ska få en sådan politik, och att det i så fall riskerar att knäcka en konjunkturuppgång.

Vad är det ni vill se eller inte vill se av en ny regering?

– Vi befinner oss ju i södra Sverige och ett konkret exempel här är att vi står och stampar och vill ha igång infrastrukturinvesteringar. Det handlar om E6:an och E22:an bland annat och där vill vi ju inte tappa tempo.

Företag och företagare som sitter med budgetar och annan planering för nästa år får göra det utan att veta exakt vilken politik nästa regering kommer att föra. Detta dessutom i en allmänt stökig värld. 

– Det man kan säga är ju att det trots allt som hänt i omvärlden med kriget i Iran, tullar och annan turbulens så har näringslivets förmåga att anpassa sig och hantera detta visat sig imponerande stark, säger Johan Eklund.

Ett viktigt datum är den 12 november. Om ingen ny regering har tillträtt då får övergångsregeringen lägga fram budgetpropositionen för 2027. En ny regering kan därefter föreslå ändringar i budgeten genom en ändringsbudget. Om riksdagen inte hinner besluta om en ny budget finns regler för hur statens utgifter får hanteras under tiden.