
Den positiva makroekonomiska utvecklingen i Argentina sedan presidenten Javier Milei tog makten i slutet av 2023 har kommit av sig.
Inför höstens lokala val i huvudstaden Buenos Aires i början av september, och mellanårsvalet i oktober, har landets BNP krympt under en fjärde månad i år. Enligt Bloomberg ses båda valen i stor utsträckning som en folkomröstning om Javier Mileis regering och dess libertarianska ekonomiska agenda.
Samtidigt har hushållen konsumtion minskat när reallönerna blivit lägre och arbetslösheten blev den högsta på närmare fyra år under årets fösta kvartal.
"Svagare ekonomisk aktivitet i Argentina i juni ökar risken för att BNP kan ha krympt under andra kvartalet och avslutat den återhämtning som inleddes i mitten av 2024. Det ser inte mycket bättre ut framåt. Marknadsbaserade räntor rusade i juli ... det finns risk för en ekonomisk nedgång, snarare än inbromsning, som kan äventyra analytikernas konsensus om 5-procentig tillväxt i år", skriver ekonomen Adriana Dupita.
Dispyt med storbanker
Samtidigt har enighet bytts mot en spricka mellan Milei och landets finanssektor. För att motverka omfattande försäljning av den argentinska peson – som tappat 27 procent av sitt värde gentemot dollarn under det senaste året – har regeringen skärpt kraven på att upprätthålla reserver av inhemsk valuta för landets banker.
Av bankerna beskrivs åtgärderna som ineffektiva och resurskrävande samtidigt som de enligt Bloomberg uppnått sitt syfte och vänt pesons negativa utveckling, men sätter negativ press på vinstmarginalerna för landets långivare. Nu uppges en lista med krav på förändringar vara på väg att presenteras för landets centralbank.
Milei själv slog tillbaka mot bankernas kritik i slutet av juli:
– Vad förväntade de sig? Att jag skulle frigöra kontanter så att de skulle kunna attackera växelkursen? Inte en chans.
