Oväntade vinnaren i valet: Medierna
Medierna i USA rasar i förtroendemätningar och ett maktskifte kan ha skett mellan nya och gamla medier vad gäller faktiskt politiskt inflytande. Bevakningen av presidentvalet kommer att analyseras noga och säkert ifrågasättas, men börsens reaktion på listade medieaktier visar en tro på ett ökat intresse och förbättrad ekonomi för många stora, ifrågasatta, mediehus.
”You are the Media now” lade den nyblivne Trumpianen Elon Musk ut på sin egen plattform “X” tidigt på onsdagsmorgonen när det stod klart att USA:s befolkning hade gjort sitt val av dess 47:e president. Något senare klev #47 upp på scenen i Florida och firade sin seger med att bland annat återigen skicka ett par giftiga golfbollar i riktning mot de etablerade medierna. Denna gång nöjde han sig med att kalla dem ”fiendelägret”, möjligen något mer modest kritik än de mordhot och tal om att förstöra dem totalt han vant oss vid att höra sedan tidigare.
Medierna, som vi känner dem, är definitivt under attack och det är en förtroendemässigt och inflytandemässigt skadeskjuten bransch som jagas. Förtroendesiffrorna för medierna i USA är på rekordlåga nivåer och det är en utveckling vi ser över närmast hela den västliga världen. Även i Sverige ser vi denna trend även om siffrorna här hemma fortsatt är höga. Det som är genomgående är att frågan om förtroende alltmer fått en politisk färg. Är du höger politiskt har du lågt förtroende för de traditionella medierna, medan om du håller till i mittfåran eller vänster politiskt tenderar ditt förtroende att vara högre. För de etablerade medierna.
Parallellt med de traditionella mediernas kräftgång har som vi alla vet nya kanaler växt fram med sociala medier och poddvärlden som de två överlägset mest kraftfulla. Och möjligen kommer eftervalanalyserna att visa att presidentvalet 2024 var en brytpunkt även vad gäller vem som har mest inflytande politiskt. Tidigare har det varit en självklar sanning att den som har kontroll över de traditionella medierna sitter på en enorm politisk makt. Det är ingen slump att Rupert Murdoch ibland kallats världens mäktigaste man. Men den tiden är förbi. Kanske är Elon Musk, som betalade hisnande 44 miljarder dollar för ”X” (tidigare Twitter) en mäktigare medieägare än Rupert Murdoch. Och kanske visar det sig att poddaren Joe Rogan med sina 14 miljoner mestadels (70%) manliga abonnenter är en mäktigare institution än New York Times. Åtminstone när det gäller att påverka val. Att Joe Rogan lät först Donald Trump och sedan Elon Musk brodera ut sig i tre timmar långa samtal precis innan valet bidrog med all säkerhet till valutfallet. Liksom att samme Joe Rogan någon dag före valet gick in i Maga-rörelsen och gav Trump sitt uttalade stöd.
Förtroende för medierna må vara kantstött, men få kan hävda annat än att det var imponerande produktioner de stora jättarna bjöd på i samband med valet. Såväl Fox som CNN visade att gammal (nåja) är äldst när det gäller att producera TV med en grafik på nya nivåer. Här på hemmaplan tycker jag att TV4 tog hem vinsten med en rapp produktion med grafik och bildlösningar i världsklass mot ett oväntat svagt såväl SVT som Sveriges Radio. Även vår egen, EFN:s, valbevakning gick inte av för hackor med full bemanning på hemmaplan, trion Henrik Mitelman, Malin Ekman och Gabriel Mellqvist på plats i USA och nyfunna radarparet i hemmastudion Arvid Åhlund och David Neves som mina personliga favoriter.
Donald Trump och hans rörelse kommer aldrig att bli några fans av traditionell media. Trots det, eller kanske just därför, kan vara värt att notera att bland många aktier som tog av norrut i kölvattnet av valresultatet stack, vid sidan av Tesla och Bitcoin, medieaktier ut. Noterade aktier som New York Times , Fox och inte minst Trumps egna ”Trump Media&Technology Group” ökade alla betydligt mer är index. I polariserande tider tror man på polariserande medier. Samma utveckling sågs även efter valet 2016 där inte minst New York Times hade ett enormt inflöde av nya prenumeranter och kraftigt förbättrade sin ekonomi vilket möjliggjorde ökade journalistiska resurser. Detta får i grunden ses som något gott att medieföretag får ökade resurser, men polarisering lär bara fortsätta och fortsätta. Det är knappast nedslagna demokrater som skriver upp sig på Trumps medieplattform och vi kommer knappast att få se fler röda Maga-kepsar på New York Times läsaktiviteter.