Paradoxen: Konsumenterna oroar sig – men spenderar ändå

Ekonomerna har länge efterlyst lite mer råg i ryggen hos konsumenterna för att konjunkturåterhämtningen ska kunna ta fart på allvar.

Diverse mätningar, både i Sverige och globalt, har under flera års tid visat att konsumenterna har en förhållandevis pessimistisk syn på den egna ekonomin och på omvärldens ekonomiska mående.

I USA dök det så kallade Michigan-indexet – som mäter konsumentförtroende – till sin näst lägsta nivå sedan mätningarna startade för 74 år sedan i september, skriver CNN.

I eurozonen har sentimentet visserligen hämtat sig en aning de senaste månaderna, men ligger fortfarande en bra bit under nivåerna som rådde före pandemin, enligt statistik från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Hård versus mjuk data

För svensk del försämrades hushållens stämningsläge rejält i oktober, visar färska siffror från Konjunkturinstitutet. Hushållens syn på den egna ekonomin om tolv månader drar ner indikatorn mest.

Under sommaren och hösten klättrade hushållens konfidensindikator tydligt, men stämningsläget bedömdes då ändå bara som ”normalt”.

Den hårda datan, å andra sidan, visar inte riktigt samma återhållsamhet. I Sverige har restaurangbesöken ökat, samtidigt som handeln spår ett lyft i försäljningen, enligt siffror från branschorganisationerna Visita och Svensk Handel.

Det tyska IFO-indexet – som ofta används som en måttstock för Europas affärsklimat i stort – tickade upp en liten bit enligt den senaste mätningen och den amerikanska kreditkortsjätten American Express talade om det bästa tredje kvartalet någonsin i sin senaste rapport.

Flera av de svenska konsumentnära bolagen har också rapporterat stigande försäljning i tredje kvartalet, även om en del av dem – däribland modehandlaren Nelly – fick ta i med kampanjer för att locka kunder.

Kort sagt: Konsumenterna säger en sak, men gör en annan, konstaterar SEB:s Europaekonom Pia Fromlet.

– Den hårda och den mjuka datan, konsumentförtroendet och den faktiska konsumtionen, synkar inte med varandra just nu, säger hon.

Skevheten är inte ny, utan har tvärtom förbryllat ekonomerna under en ganska lång period. Men på senare tid har allt fler signaler kommit om att konsumenterna borde börja våga känna råg i ryggen igen, menar hon.

– Vi såg en nedgång i inflationen och det var många pusselbitar som föll på plats i arbetsmarknaden. Även om arbetslösheten har gått upp i vissa branscher har arbetsmarknaden på totalen varit ganska robust, samtidigt som realinkomsterna har börjat stiga.

En anledning, menar hon, kan vara att människor som tillfrågas i statistikmyndigheternas undersökningar helt enkelt känner sig lite manade att säga att de är oroliga.

– Man kanske tycker att man låter dåligt påläst om man inte säger att det ser oroligt ut i omvärlden. Så därför svarar man mer deppigt än hur man faktiskt agerar när man är ute och handlar.

”K-formad konsumtion”

Samtidigt är det inte så konstigt om konsumenterna faktiskt är lite oroliga på riktigt, påpekar hon. Kriget i Mellanöstern har redan drivit upp energikostnaderna till höga nivåer, något som skulle kunna sprida kostnadsökningar i resten av ekonomin och ställa till det för hushåll och företag på flera fronter.

Oro för ohållbara statsfinanser på olika håll i världen – den senaste tiden kanske mest uppmärksammat i USA och Frankrike – har pressat upp obligationsräntorna till nivåer som inte setts på ett kvartssekel, samtidigt som centralbankerna står redo med räntehöjningar som slår mer eller mindre direkt in i plånboken hos konsumenterna.

Allt detta är konsumentsentimentet känsligt för, konstaterar Pia Fromlet.

– Men när man tittar på det som hushållen faktiskt väger in så borde konsumentförtroendet ändå ha gått upp för länge sedan.

Men det finns en förklaringsmodell till, där både en tilltagande konsumtion och ett svagt konsumentförtroende kan vara sant på samma gång – inte minst när det gäller USA. Där har bedömare återigen lyft den så kallade "K-formade” ekonomin som en tolkning av situationen, skrev CNN i början av oktober.

James Knightley, internationell chefsekonom på den nederländska storbanken ING, pekar på data från Federal Reserve som visar att den rikaste 20 procenten av amerikanska hushåll har mer än 70 procent av förmögenheten i landet, och står för 40 procent av all konsumtion.

Resten, som inte är lika välbeställda, väljer därmed att fortsätta vända på slantarna, menar han – och det är vad som syns i den mjuka datan.

– [Sentimentsiffrorna] visar egentligen bara hur tufft folk därute tycker att det är, säger han till sajten.