Passiva flöden styr börsriktningen

Marknaden består som alltid av utbud och efterfrågan. Den ena köper det någon annan säljer till ett angivet pris. I illikvida bolag blir det än mer påtagligt då volymen som syns i orderboken är skral vilket vid ökad aktivitet i sin tur leder till högre volatilitet i aktien.

Stora marknadsrörelser är ofta ett resultat av att institutionellt intresse väcks för ett bolag där aktiva fondförvaltare vill äga varsin del av kakan. Det i sin tur leder till att bolaget omsätts i större utsträckning. När ett bolag omsätts frekvent och ser ökad handelsvolym höjs samtidigt börsvärdet och slutligen inkluderas bolaget i diverse globala index. Snöbollseffekten hamnar i rullning när mängder av globala index inkluderar eller exkluderar diverse bolag.

Alla fonder utvärderas efter sin prestation i form av att de mäts mot ett jämförelseindex, ett så kallat benchmark. Om dess jämförelseindex inkluderar eller exkluderar bolag så behöver fondbolagen justera sin fonds innehav för att fortsatt kunna överprestera mot sitt benchmark. I slutet av november bestod det globala jämförelseindexet MSCI World av cirka 1 400 bolag till ett teoretiskt representerat värde av 72 000 miljarder dollar. Detta är endast ett jämförelseindex av många som fonder kan mätas prestationsmässigt emot.

De sista månaderna av 2024 sålde marknaden brett av Europa då fonder med fokus på Europa drabbades av utflöden där större kapital flyttades till USA som såg inflöden. Köpenhamnsbörsen rasade med 13 procent dagarna före jul då Novo Nordisk meddelade sitt studieresultat där drygt 20 procent eller 1 000 miljarder raderades av bolagets börsvärde.

Handelsvolymen var tio gånger högre än vanligt och fick stor påverkan på globala index då bolaget är ett innehav i de flesta index. Som mest var aktien ned drygt 29 procent.

De flesta känner till begreppet indexfonder. Dessa hör till kategorin passiv förvaltning vars uppgift är att replikera utvecklingen för ett marknadsindex som bäst representerar inriktningen för fonden. Utöver vanliga indexfonder så finns det en uppsjö av börshandlade fonder, i folkmun känt som ETF:er, med liknande replikering. Det senaste decenniet har trendföljande fonder, så kallade CTA-fonder, följt trender i marknaden. Det blir en effekt som kan liknas vid ett domino. Mekanismen bakom skapar enorma flöden då dessa fonder orsakar märkbara rörelser i diverse bolag.

Som bekant brukar man säga att uppgång föder uppgång. I media brukar vi kunna läsa om börsfest och glädjeyra. Vid exklusion då bolag får lämna diverse index så kan istället nedgången upplevas långdragen och smärtsam. Enkelt uttryckt, kan det upplevas vara en vinnande strategi att följa med i den spelande musikens riktning, tills musiken tystnar. Det gäller att kliva av i tid för ingen vill bli siste man att släcka lyset när festen är slut.

Bolaget i sig behöver inte ha slutat att prestera bara för att dess aktie exkluderats ur diverse index och förvisats till frysboxen. Det bolag som inkluderats i diverse index behöver å andra sidan inte nödvändigtvis vara ett välpresterande bolag då handelsvolymen i aktien kan ha varit hög av andra anledningar.

Oavsett anledning och trots att inga träd växer till himlen, så drivs aktier upp eller ned när passiva flöden letar sig in eller ska ut. Det skapas därmed en bister fallhöjd dagen då köpfesten tar slut. Aktiva hedgefonder tenderar att söka upp och sätta punkt för uppblåsta värderingar och profiterar istället på nedgången. Då majoriteten småsparare sällan har full koll på detaljerna eller på värderingen i bolagen som de äger så offras de emellanåt likt schackbrädets bönder.

Med det sagt – var uppmärksam på diverse index rebalanseringar och underskatta inte kraften från det passiva kapitalet så ökar du chansen att öka din avkastning samt slipper fastna med skägget med i brevlådan.