Passiva flödena som avgör Nibes riktning

Kursslakten har raserat sentimentet kring Nibe. Men är det verkligen vd Gerteric Lindquist och övriga kollegor på Nibe som ska hållas ansvariga för det passiva flödets dumheter? Det som i kursgrafen kan se ut som ett bolagshaveri, kanske snarare speglar så som flödena ser ut på finansmarknaden nu för tiden.

Nedgången har trots allt skett från vansinniga vinstmultiplar. Innan årets utmaningar hade vinsten per aktie ökat nästan 75 gånger på 25 år. Är det bolagets ledning eller utländska kapitalförvaltare som bör få frågan gällande eventuella avgångsplaner?

Historiken skapar bättre uppfattning om framtiden

Med hjälp av historiken kan vi trots allt få en bättre uppfattning om vad framtiden kan tänkas innehålla. Ju längre historik, desto bättre möjligheter. Och främst gäller det bolagets intjäningsförmåga.

Vilket pris börsen vill betala för intjäningen, det vill säga aktiekursen, är däremot än mer komplext och påverkas av massiva köp- och säljflöden, en förvaltares tycke och smak eller regulatoriska krav. För att inte tala om flödet från de utländska kapitalförvaltarna, både passiva som aktiva.  

En sak är i alla fall säkert. Det var inte Nibes vd Gerteric Lindquist som drivit upp aktien till absurt höga värderingsmultiplar. Inte heller om det omvända skulle gälla.

Denna gång påbörjades Nibes brant stigande kursresa år 2015. Precis innan, det vill säga vid årsskiftet 2014/15, dominerades ägarlistan av insynspersoner och svenska institutioner. Det utländska ägandet uppgick till cirka 20 procent av kapitalet.

När aktiemarknaden i slutet på 2021 var beredda att betala nära 140 kronor per aktie, värderades Nibe till över 70 gånger nästa års förväntade vinst. Amerikanska Capital Group, Blackrock och Baillie Gifford hittades då högt upp i ägarlistan och det utländska ägandet uppgick till totalt nästan 40 procent. Utländska ägandet bestod till stor del av flöden från ETF:er.

Aktien påverkar sentimentet

Priset på aktien råkar dessutom påverka uppfattningen om bolaget. Briljant ledning, högkvalitativa produkter, starka strukturella trender och framtida årlig vinstökning om 15 procent förknippades gärna med Nibe. Att pengar för tillfället var gratis gjorde inte sentimentet sämre.

När aktien stod som högst släppte Nibe rapporten för tredje kvartalet 2021. I vd-ordet förklarade Gerteric Lindquist hur efterfrågan var ovanligt hög på grund av rådande trender: renovering av hemmet och fossilfritt. Dessutom poängterade han hur jämförelsetalen var enkla och valutan påverkat resultatet positivt.

Störningar i leverantörskedjor, ökade priser på inköp och logistik nämndes samtidigt som utmanande. Gällande utsikterna för året poängterades det dessutom att konjunkturen alltid är svår att förutse.

Tre år senare har Capital Group minskat ägandet med 70 procent och Baillie Gifford har försvunnit från ägarlistan. Inkluderas Oljefonden, har de tre utländska aktörerna tillsammans minskat med 150 miljoner aktier, motsvarande cirka 7 procent av kapitalet, enligt analystjänsten Holdings. Vid utgången av oktober uppgick det utländska ägandet till 21 procent, det vill säga strax över nivåerna vid utgången av 2014.

På tre år är aktien ned cirka 65 procent. Blankningsnivåerna är på historiskt höga 11 procent och årets vinst har klappat ihop. Sentimentet på nuvarande aktiekurs handlar snarare om skepsis gällande produkternas teknikhöjd, bolagets styrning, kraften i strukturella trender och statliga stimulanser som svajar.

I efterhand är det mesta såklart enkelt, både vad gäller operativa beslut av bolaget och flöden från utländska kapitalförvaltare. Överoptimism och överdriven pessimism är djupt mänskligt. Sanningen finns kanske någonstans mitt emellan – så varför inte göra ett försöka hitta dit?

Nibes omsättning ökade i genomsnitt med 16 procent mellan åren 2004 och 2023. Under samma period har vinstmarginalen före skatt snittat 11 procent och vinstmultipeln 18 gånger den förväntade vinsten kommande tolv månader.

Nibe omsättning förväntas uppgå till 41 miljarder kronor i år. Tabellen är beräknad linjärt utifrån historiska snitt och skatten är antagen till 22 procent. "Next Twelve Months" förkortas NTM och översätts till kommande tolv månader. I tabellen beräknas P/E-talet utifrån dagens kurs. Dessutom beräknas det omvända, det vill säga vilken aktiekurs som skulle gälla vid snittvinst och snittvärdering.

Om den framtida utvecklingen sker linjärt motsvarande genomsnittet och aktien värderas till 18 gånger vinsten nästa år, hamnar dagens aktiekurs på år 2026.

Än mer oroande för aktieägarna är analytikernas vinstestimat för 2025. En förväntad vinst på cirka 1,7 kronor per aktie. En värdering på 18 gånger förväntade vinsten 2025 skulle innebära en aktiekurs strax över 30 kronor – och en nedgång med ytterligare 35 procent.  

Inte första gången det stormar kring Nibe

I samband med finanskrisen var Nibe tidigt ute och varnade för den svagare konjunkturen, vilket de till en början fick rejält med kritik för. Att aktien likt denna gång toppade runt 140 är såklart bara en slump.

Men bottnar aktien även denna gång strax över 30 kronor, det vill säga i linje med snittvärderingen på nästa år, är det kanske snart dags att ifrågasätta slumpen? Det kan vara värt att påminnas om vad som hänt med både aktien och de finansiella nyckeltal sedan finanskrisen. Även då såg aktien dyr ut, trots att det visade sig vara ett historiskt köpläge.

Vinsten lär inte vara linjär kommande åren och snittvärderingen är inget facit. Men oavsett är 20 års historik på finansiella nyckeltal och värdering en lång tidsserie. Om vi år 2029 blickar tillbaka fem år finns hög sannolikhet för att omsättningen och vinsten liknar det historiska snittet.

Nibe lär då återigen få välkomna utländska flöden högt upp i ägarledet och bevittna vansinniga värderingsmultiplar långt över det historiska snittet. För några avgångsplaner finns det garanterat inte hos de utländska kapitalförvaltarna.