Pengaregn över bönderna: ”Tror att det får effekt redan nu”
– Även om jag älskar bönder är det övergripande målet för oss som land och för mig som en del av Sveriges regering att vi ska kunna förse vår befolkning med mat, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) till EFN.
Värmen och torkan 2018 sätter sina spår än idag. Många bönder tvingades till nödslakt till följd av foderbrist och produktionen av nötkött har ännu inte hämtat sig helt, något som bland annat har resulterat i att det tidvis varit brist på nötkött i butikshyllorna. Det är bakgrunden som regeringen anger för varför man nu gör en satsning som man hoppas ska leda till ökad nötköttsproduktion.
I korthet ska pengarna gå till ersättning till lantbrukare på 1 000 kronor per diko och år, höjd ersättning för skötsel av betesmarker med 600 kronor per hektar och år och sänkt golv i investeringsstödet för ny teknik från 200 000 kronor till 50 000 kronor.
– Man ska till exempel kunna få stöd för investeringar i virtuella stängsel, som ju många nötköttproducenter har efterfrågat men som kommer med en kostnad att införa, säger Peter Kullgren i samband med ett besök på lantbruksmässan Borgeby fältdagar i Skåne.
”Får effekt redan nu”
Animalieproduktionen är den sektor som generellt sett har bäst lönsamhet inom lantbruket men trots det har alltså inte nötköttsproduktionen ökat i den takt regeringen vill se. Att den ökar är viktigt av beredskapsskäl, enligt Peter Kullgren.
– Det är ju kärnan i alla insatser vi gör. Sedan att det också stärker lönsamheten för lantbruksföretagen är så klart positivt för dem, men det är också en förutsättning för att man ska klara av att göra investeringar framöver som ökar produktionen, säger han.
Stöden träder i kraft 1 januari 2027 men landsbygdsministern hoppas på snabbare effekt.
– Jag tror att det får effekt redan nu. Bara signalen om att det här kommer, att vi stöttar och ger stöd till svensk livsmedelsproduktion är ju viktig för framtida investeringsbeslut. Så jag tror att det har varit väldigt glada miner inom den delen av branschen idag.
Några ”nya” pengar handlar det inte om utan det rör sig om omfördelningar inom befintlig budget.
– Det är en del miljöersättningar och andra ersättningar som inte har sökts, pengar som annars potentiellt skulle brinna inne. Men genom att positivt korrigera i de strategiska planerna så ser vi också till att de pengar vi får tillbaka i EU-systemet också jobbar så optimalt som möjligt och att de framförallt riktas till en ökad produktion, säger Peter Kullgren.
