Persson (L) backar från vallöftet: ”Kommer ta tio-femton år”

I Liberalernas valmanifest inför valet 2022 var det tydligt. "Inga utsatta områden 2030", skrev partiet och listade det som sitt "viktigaste mål".

Polisens lista över utsatta områden uppdateras varannat år. Den första listan som finns tillgänglig hos polisens sajt är från 2014, då fanns 55 utpekade utsatta områden i Sverige. När listan senast uppdaterades, december 2023, var antalet 59.

Så 59 ska försvinna om fem år enligt Liberalernas valmanifest. Mats Persson tror inte längre det är möjligt.

– Jag tror inte det är realistiskt och det beror på att problemen är större än vad alla har bedömt.

Men 2022 var inte så längesedan?

– När man ser utvecklingen så är problemen större så jag tror inte det är realistiskt att klara det till 2030, utan det kommer ta väldigt långt tid att vända.

Vad är "väldigt lång tid"?

– Det här kommer ta tio-femton år att vända i grova drag, är min bedömning.

Så 2040 skulle vi inte kunna ha några?

– Det viktigaste här är ju att vi gradvis förbättrar saker och ting. Om man tittar på de politiska förslag vi lägger fram nu på riksdagens bord så är det extremt långtgående förslag. Det viktigaste är att vi har en stram migrationspolitik så att vi har färre asylsökande och mer högkvalificerad arbetskraft.

Högsta sedan pandemin

I december 2024 låg den svenska arbetslösheten på strax över sju procent, enligt Arbetsförmedlingens siffror, vilket är den högsta siffran sedan pandemin.

– Vi är ju igenom en brutal, tuff lågkonjunktur. Vi har inte upplevt en så här tuff lågkonjunktur sedan finanskrisen egentligen, säger Mats Persson när han får förklara siffrorna.

Det är en konsekvens av räntorna, den skakiga ekonomin, en mindre konsumtion och ökade konkurser de senaste åren, säger han.

– Samtidigt ser vi att det kommer att vända, att det ljusnar vid horisonten. Inte minst nu när vi ser hur Riksbankens räntesänkningar kommer vända svensk ekonomi. Här har det varit viktigt att regeringen har bedrivit en ansvarsfull finanspolitik och att Riksbanken har bedrivit en åtstramad penningpolitik. Det är inte givet att man lyckas med det som vi har lyckats med nu.

Har ni något konkret mål för arbetslösheten, vad den ska ner till?

– Det som regeringen har tagit fram är ett självförsörjningsmått. Det vill säga, vi mäter nu: Försörjer du dig själv eller lever du på samhällets bekostnad? Det tycker jag på många sätt är ett minst lika bra mått som arbetslöshet.

Vad har du för mål där?

– Då har vi sagt att självförsörjningsgraden ska öka kommande åren. Det är en tydlig målsättning.

Men inga konkreta siffror mer än att det ska öka?

– Erfarenheten från Göran Perssons tid är att när man sätter upp den typen av mål är risken att politiker börjar fiffla med statistiken för att nå sitt mål. Då har man inte löst problemet. Jag tycker man ska vara lite försiktig med att sätta upp den typen av målnivåer.

Riskerar inte det bli lite "lätt" med ett sånt mål då, om man vänder det på?

– Jag förstår den frågan. Det hade varit ett problem om den här regeringen inte gjort någonting, men om vi tittar på de reformer vi lägger på bordet är jag inte särskilt orolig.

"Massiv investering"

Enligt Mats Persson är matchningen mellan de arbetslösas kompetens och de behoven som finns hos näringslivet ett problem.

– Därför gör vi nu en massiv investering i utbildning och framför allt med fokus på yrkesutbildningar som ger riktiga jobb. Nästa år kommer 120 000 svenskar kunna gå en yrkesutbildning i någon form.

Under måndagen publicerade SCB nya siffror om den ekonomiska standarden i Sverige. För andra året i rad sjönk den, enligt siffror från 2023 som är de senast uppdaterade. När standarden sjönk 2022 var det första gången sedan 1990-talskrisen.

Men ser man till andelen i Sverige som lever i relativ fattigdom, eller låg ekonomisk standard som det också kallas, minskade det i stället under 2023. Utvecklingen i många av de utsatta områdena skiljer sig dock, här har andelen som lever i relativ fattigdom i stället ökat, visar en genomgång EFN Finansmagasinet gjort.

Vad säger den utvecklingen?

– Det är så viktigt att vi nu kan driva igenom de här reformerna vi gör som handlar om högre krav på människor att söka jobb och att lära sig svenska språket. För att om du lever år efter år på bidrag och barn växer upp och inte ser mamma och pappa gå till jobbet och man ser inte kopplingen mellan det och mat på bordet. Då riskerar arbetslösheten att gå i arv och då får vi ett polariserat samhälle. Det här är en ödesfråga för Sverige.

Men kunde ni har gjort mer här? Har ni misslyckats på något sätt?

– Bilden jag får när jag lyssnar på oppositionen är – eftersom de röstar emot flera av de här förslagen vi har på bordet – att de tycker att vi tar i för mycket. Men det är inte min uppfattning.