Peter Hedlund: Låt inte budfesten sluta i tårar – lär dig spelet

Det finns få nyheter som är lika glädjande som ett bra bud på en aktie du äger.

"Budet motsvarar en premie om 124 procent jämfört med gårdagens stängningskurs" kunde Integrums ägare läsa på morgonen den 22:a juli. Men efter att kursen rusat och champagnen korkats upp är dags att börja fundera över nästa steg.

Med ett bud som är nog bra att du är beredd att skiljas från din aktie är frågan; ska du sälja direkt eller vänta in betalning från budgivaren?

I det här fallet var budet på 44 kronor och kursen rusade till cirka 42 kronor efter budet. Det finns alltså 2 kronor, motsvarande 4,8 procents avkastning att hämta hem genom att vänta in budlikviden. Då slipper du också betala courtage.

Det finns flera aspekter att beakta i den ekvationen och huruvida du ska spela budspelet som ibland benämns som "budarbitrage".

När erhålls likviden?

I det här fallet skulle budperioden avslutas den 15 september och om vi räknar med en vecka för att likviden ska landa på kontot så dröjer det alltså två månader innan affären är avslutad. En avkastning på 4,8 procent för två månader motsvarar 29 procent i årstakt. En utmärkt ränta alltså, om budet går igenom vill säga. För benämningen budarbitrage är tämligen missvisande, då det inte är en riskfri affär (arbitrage) att vänta in ett buds genomförande.

Vad kan göra att budet faller?

I huvudsak är det om konkurrensgodkännande eller andra nödvändiga tillstånd inte erhålls för budgivaren, eller att budgivaren inte får in över 90 procent av aktierna som kan lägga krokben för ett bud. Det är heller inte ovanligt att ett bud kommer med andra villkor, som en klausul där om något materiellt sker under budperioden så kan budet dras tillbaka exempelvis.

I fallet Integrum föll budet till slut där den officiella förklaringen är att huvudägaren angett fel depånummer och att budgivaren därmed inte fått in 90 procent av aktierna och därefter frånträtt budet. Det är en bisarr orsak där seriösa parter förstås hade löst den frågan. I bästa fall har budgivaren nyttjat en teknikalitet för att komma ur ett bud de ångrar, eller så är det något fulspel bakom kulisserna här.

Men även ett tidigare bud på Codemill föll på att budgivaren drog sig ur, trots att villkoren uppfyllts. Lärdomen från de buden är kanske att värdera budgivarens seriositet när risken för ett tillbakadraget bud bedöms. Riskfria arbitrage är det alltså inte frågan om, även om det är ovanligt med dessa exempel.

Telia i köptagen

Ett annat aktuellt bud är Telias bud på Bredband2. Här rapporterar Telekomnyheterna att Konkurrensverket kan ha synpunkter på att Telias marknadsandel för fiber skulle nå 47,6 procent och att godkännande därmed riskerar att inte erhållas. Nyheten fick kursen i Bredband 2 att falla drygt 5 procent och handlas nu med drygt 8 procents rabatt mot budkursen på 3,25 kr/aktie. Om allt går enligt plan så erhålls budlikviden om cirka en månad så räntan här är mycket bra för den som inte tror budet stoppas.

Vilket för oss till den sista avvägningen.

Vad händer om budet faller?

Om budet faller på grund av teknikaliteter eller uteblivna tillstånd så kan man förmoda att kursen också faller ner mot nivåer som rådde innan budet. I Bredband 2:s fall är det en kurs på 2,4 kronor per aktie. Sedan dess har 10 öre i utdelningar avskiljts som inte påverkar budnivån, ovanligt nog. Men jag skulle tippa att aktien faller mot 2,35 om budet stoppas. Om ett bud istället faller efter motstånd från ägare blir kursfallet sällan lika drastiskt då dessa ägare rimligen köper mer aktier, något som vi såg i Karnov exempelvis.

Hur räknar jag?

I exemplet med Bredband 2 som står i 3,0 kr nu räknar jag alltså med en nedsida på 65 öre om budet faller och 25 öre i uppsida om det går igenom. Vi riskerar då 65 öre (-21,7 procents avkastning) för att vinna 25 öre (8,3 procents avkastning) vilket betyder att oddsen är 2,6 mot 1 (0,65/0,25) att budet går igenom. Räknar vi om till procent blir det 72,2 procents sannolikhet med de premisserna. För att det ska bli en lönsam affär måste sannolikheten att budet går igenom alltså vara högre än så.

Nu är budperioden relativt kort men i synnerhet vid lägre acceptperioder måste vi väga in alternativkostnaden (utebliven ränta eller annan avkastning) på kapitalet vi binder i väntan på betalning. Samtidigt finns också en bonusoption för ett högre bud, så för enkelhetens skull säger vi att dessa två faktorer tar ut varandra. Generellt kan man däremot säga att initialt i en budprocess är optionen på ett högre bud snarast en gratisoption då i princip inga skäliga bud faller inom första veckorna, men högre bud kan däremot inkomma.

Aktuella bud

Just nu finns det ont om budarbitrage på börsen vid sidan om Bredband 2 där det egentligen endast är IAR Systems och möjligen Backaheden värt att nämna. I IAR är budet 180 kr där budperioden förlängts i väntan på ett franskt godkännande och uppsidan till budkursen är 1,7 procent i skrivande stund för en trolig budlikvid efter godkännande i oktober. Backaheden handlas nu till budkursen (78 kr) så här är det smulor att vinna om inte kursen kommer ner.

Att jaga de sista kronorna för ett bud kan alltså visa sig riskabelt men i de allra flesta fall går buden igenom. Huruvida man vill ge sig in i ett budarbitrage eller inte där sannolikheten för chansen att budet går igenom är svårt att bedöma. Men äger du aktier nog länge, var så säker, det kommer komma bud även på dina aktier. Då måste du ta ställning, för även att inte agera är ett beslut.