Planeten först, barn sedan?
En ny studie visar att många svenskar tycker att miljöhänsyn bör vägas in när man funderar på att skaffa barn. Trots detta syns inget tydligt samband mellan klimatångest och faktiska födelsetal.
Klimatångest och oro för överbefolkning påverkar hur svenskar tänker om framtida föräldraskap, men verkar inte styra om huruvida de faktiskt skaffar barn. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet.
Analysen bygger på två stora undersökningar: den svenska Gender and generation survey med drygt 8 000 personer i åldrarna 18–59 år samt en kompletterande enkät med 683 deltagare. Resultaten visar att en majoritet anser att miljöhänsyn bör spela roll i beslutet att skaffa barn, både utifrån barnets framtida livsvillkor och den ökade klimatpåverkan fler födslar kan innebära. Många uttrycker också oro för att jordens befolkning närmar sig sin gräns.
Samtidigt fann forskarna inget tydligt samband mellan klimatängslan och antalet barn, familjeideal eller planer på att bli förälder. Kvinnor och yngre personer oroar sig oftare för klimatförändringar, medan män och äldre i högre grad nämner överbefolkning som problem – men skillnaderna är små.
Sätter avtryck – utan påverkan
Slutsatsen är att miljöfrågorna sätter avtryck i människors attityder till barnafödande, men att de ännu inte påverkar Sveriges faktiska födelsetal.
Artikeln ”Attitudes toward childbearing, population, and the environment: prevalence, correlates, and connections with fertility outcomes in Sweden”, av Kirsti Jylhä, Martin Kolk och Malcolm Fairbrother publicerades nyligen i den akademiska tidskriften Population and Environment.
Följ taggar